Fru talman! Under flera år har Riksarkivet pekat
på vikten av att den svenska arkivskatten görs till-
gänglig för nya användare. Särskilt viktigt är det att
nå ungdomar och studerande på olika nivåer, säger
man på Riksarkivet. De talar också om att arkivmate-
rial är ett bra hjälpmedel för högskolestuderande som
inte vill basera sin historieutbildning på bara littera-
turstudier.
Dessa tankar finns också med i Centerpartiets
motion och att det finns behov av ett landsarkiv i
Växjö. I början av 1999 blev högskolan i Växjö uni-
versitet. En anledning till universitetsstatusen är den
omfattande utbildningen och forskningen inom histo-
rieämnet. Inriktningen har en klar profil på lokal och
regional historia, en specialitet som kräver tillgång på
lokalt arkivmaterial.
Det offentliga materialet från Småland är i dag ar-
kiverat vid Landsarkivet i Vadstena. Det geografiska
avståndet mellan den lokala forskningen och arkivet
är en nackdel, och det lär också finnas vissa problem
att ta sig mellan dessa orter.
Profileringen av historieämnet vid universitet i
Växjö är ett gott skäl för en decentralisering av arkiv-
funktionerna och för en etablering av ett landsarkiv
eller möjligen en arkivdepå i Växjö. Riksarkivet har
satt upp fem kriterier för etablering av landsarkiv och
Växjö uppfyller alla.
Fru talman! Ådalen har genom beslut i kammaren
i förra veckan förlorat flera arbetstillfällen genom att
försvaret läggs ned i Sollefteå. Det är vår skyldighet
att hjälpa till med ersättningsjobb, vilket för övrigt en
omställningsgrupp redan arbetar väldigt konstruktivt
med.
I Ramsele, strax utanför Sollefteå, finns i dag
Svensk arkivinformation - SVAR. Där finns en ut-
vecklingsmöjlighet och möjlighet till många jobb om
staten och Riksarkivet bara är redo att öka anslaget.
Nu när informationstekniken utvecklas snabbt bör det
vara möjligt att satsa på en digitalisering av SVAR.
Det medför att den mikrofilmsteknik som SVAR:s
produkter och tjänster baseras på i dag kan komplette-
ras med den digitala tekniken.
En annan avdelning inom arkivväsendet som bör
kunna ses över är Krigsarkivet. I dagarna har vi ju
kunnat läsa om att material från 1700- och 1800-talen
håller på att mögla. Det är en mycket tråkig upplys-
ning eftersom det är värdefull historia som riskerar att
gå förlorad om man inte lyckas rädda materialet. När
nu detta material måste tas om hand på bästa sätt, bör
man titta på Krigsarkivets framtid. Det skulle vara
möjligt att passa på att flytta hela arkivet. Och vad är
då lämpligare än att flytta det till Sollefteå, som är en
gammal militärstad?
Arkivens arbetssituation har ju förändrats bl.a. be-
roende på den snabba tekniska utvecklingen som jag
nyligen talade om, och med den ökade mängd materi-
al som finns ändras ju arkivens förutsättningar.
Charlotta Bjälkebring var inne på en fundering om
ifall arkivväsendet kan utlokaliseras. Jag är av den
bestämda åsikten att det är fullt möjligt. Jag tror att
det skulle vara utvecklande och lättare att ta till sig
den moderna tekniken om man tvingades att göra en
förändring i sin verksamhet. Detta bör man ha i
åtanke när utvärderingen av det statliga arkivväsendet
ska genomföras.
Slutligen, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-
tion 3, som handlar om att säkra det elektroniska
kulturarvet. Jag räknar med att Lennart Kollmats
kommer att utveckla detta. Därför kommer jag inte att
förlänga debatten med att förklara det värdefulla i
detta. Givetvis står jag bakom alla våra övriga reser-
vationer, men för tids vinning avstår jag från att yrka
på dem.