Fru talman! I det här korta betänkandet behandlas,
som flera talare har varit inne på, arkivfrågor utifrån
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Nu
kan man drabbas av tanken att ämnet är ointressant
med tanke på betänkandets tjocklek. Men så är det
självklart inte. Jag uppfattar det som att utskottet är
ganska enigt i synen på hur värdefulla våra statliga
och även andra arkiv är.
Det som särskilt ska noteras är att utskottet före-
slår att riksdagen med anledning av ett motionsyr-
kande från oss kristdemokrater som sin mening ska
ge regeringen till känna att det är angeläget att den av
regeringen aviserade utvärderingen om arkivväsendet
snarast påbörjas. Jag återkommer strax till argumen-
ten för det.
Det är bra att regeringen har insett behovet av
denna utvärdering, men vi kristdemokrater anser
samtidigt att senvärdigheten i behandlingen av frågan
är anmärkningsvärd. Det är detta som också kulturut-
skottet har ställt sig bakom.
Precis som flera talare har sagt här förut är arkiv-
frågorna mycket viktiga. Myndigheters arkiv är en del
av det nationella kulturarvet och ska bevaras, hållas
ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta
del av allmänna handlingar, behovet av information
för rättskipningen och förvaltningen samt forskning-
ens behov.
Runtom i landet finns ett antal arkiv av olika ka-
raktär som förvaltar betydande arkivbestånd. Det
handlar om att vårda och bevara, men lika mycket om
att ge tillgång till värdefull historia. Dessa samlingar
speglar människors egna tankar, föreställningar,
handlingar och symboler. Vi kan följa idéer och
handlingsmönster i vårt rika kulturarv från tidig me-
deltid fram till våra dagar och se hur det moderna
Sverige växer fram på såväl central som regional och
lokal nivå. Det är därför viktigt att se till mångfaldig-
heten och tillgängligheten på detta område.
Birgitta Sellén från Centerpartiet tog upp hur vik-
tigt det är med barn och ungdomar. Jag kan inte låta
bli när vi nu talar om arkiven att nämna exempel på
projekt där folkrörelsearkiv och landsarkiv inlett
samarbete med skolor i historia. Exemplet som jag
har här en bok som heter Människor på väg. Det är en
exempelsamling av arkivhandlingar.
Genom detta projekt får lärare och elever upp-
täcka arkiven som en viktig väg att få grepp om den
lokala utvecklingen. Det måste vara spännande att få
studera hur de stora händelserna i Sverige, i Europa
och i världen märks i lokalsamhället. Precis som
Birgitta Sellén sade tror jag att barn och ungdomar
inte minst i dag behöver en konkret och lokal förank-
ring i sin undervisning, inte minst i historia och reli-
gion. Nya utmaningar finns också på detta område
med den nya tekniken.
Jag nämner, som sagt, detta exempel bara för att
visa vilken viktig uppgift arkiven har och betydelsen
av att de får möjligheter att utvecklas.
Att förmedla kulturarvet till nya generationer är
en gemensam uppgift för hela samhället. Varje män-
niska har ett ansvar för att lämna efter sig både yttre
materiella värden och inre andliga och kulturella
värden. Att förmedla ett kulturarv handlar inte bara
om konkreta lämningar utan också om ett för ögat
osynligt arv i form av värderingar och normer. Detta
är centralt i det kristdemokratiska tänkandet.
Kulturinstitutioner, kulturhistoriska besöksmål,
förvaltning och vård utgör den fasta delen av vårt
kulturarv. I vårt svenska kulturarv ingår också histo-
ria och tradition, religion och livsåskådning, språk
och etiska och moraliska normer. Kulturarvet är såle-
des inget som är givet en gång för alla, utan det beri-
kas ständigt av nya upplevelser och erfarenheter lik-
som även av kontakter med andra länder och kulturer.
Precis som någon tidigare har sagt här är det vik-
tigt att ha god kännedom om sitt eget kulturarv, efter-
som det är en förutsättning för att bygga upp en egen
identitet och för att kunna respektera andras kultur
och värden.
Varför tycker vi då att det är så angeläget att den
aviserade utvärderingen av arkivväsendet snarast
påbörjas?
Precis som det anges i betänkandet och som redan
har berörts t.ex. av Charlotta L Bjälkebring har ar-
kivlagen varit i kraft i snart nio år. Arkivens arbets-
situation har förändrats, bl.a. beroende på den snabba
tekniska utvecklingen och ökade mängder av materi-
al, en utveckling som i grunden ändrar arkiveringens
betingelser. En utvärdering bör bl.a. belysa resursut-
nyttjandet, lokaliseringar och möjligheterna i en ny
informationsteknisk tid.
Precis som nyss har sagts föreslog Riksdagens re-
visorer i en skrivelse till regeringen i oktober 1998 att
en mer omfattande granskning av arkivvården skulle
göras. Enligt revisorerna borde fem aspekter särskilt
beaktas vid en sådan granskning, nämligen gallring
av enskilda arkiv i anslutning till den ständigt ökande
omfattningen av arkivvården, digitaliseringen av
arkivvården, avgiftsfinansieringen av arkivvården,
innebörden av Sveriges EU-anslutning för arkivhan-
teringen samt kompetensfrågor inom arkivverksam-
heten.
Förutom dessa nämnda områden finns det också
andra viktiga frågor som jag anser bör behandlas vid
en utvärdering. Jag tänker på landsarkiven och även
på samverkan med folkrörelsearkiv och andra enskil-
da arkiv.
Fru talman! Kristdemokraterna har inga reserva-
tioner vid det här betänkandet utan tillstyrker majori-
tetens förslag.