Herr talman! Jag börjar med att säga att jag står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 1, 4, 5 och 7.
Vi debatterar i dag det bästa vi har, våra barn och ungdomar - vår gemensamma framtid. I Sverige finns det i dag stor politisk enighet om att barns villkor och barnens bästa ska komma i första rummet och om att barn och ungdomar har samma människovärde som vuxna. Samtidigt kan barn och unga behöva särskilt stöd och skydd, vilket de allra flesta ställer upp på. Det råder även i retoriken enighet om att barn och ungdomar ska kunna växa upp i trygghet, utvecklas och förverkliga sina drömmar. Ändå finns det i Sverige i dag barn som far illa på olika sätt. Varför är det så? Vad kan vi politiskt göra? Vad vill vi politiskt göra?
Herr talman! Vi socialdemokrater tycker inte att det räcker med retorisk enighet om de stora konventionerna och det räcker inte heller med lagstiftning. Vi socialdemokrater menar att det handlar om prioriteringar av våra ekonomiska resurser och om utbildning och kunskapsspridning. Det handlar om att lyssna på barn och ungdomar och ge dem inflytande. Barns och ungdomars livsvillkor ska finnas högst upp på den politiska dagordningen och ständigt debatteras och synliggöras.
Sverige är ett rikt land där många lever gott. Men klyftorna växer och barnfattigdomen är stor i det rika landet Sverige. Under 2008 levde 220 000 barn i fattigdom, det vill säga 11½ procent av alla barn i Sverige. Rädda Barnen släppte nyligen sin rapport om barnfattigdom och analysen visar att ingenting har hänt. Klyftorna ökar mellan de barn som har goda förutsättningar och de barn som har sämre förutsättningar. Det är återkommande. Det är barnen som får ta smällarna när samhället väljer att stå vid sidan och titta på. Det är barnen som far illa på grund av vuxnas livssituation. Barnen far illa på grund av vuxnas sjukdom, arbetslöshet, skilsmässor eller vad det än må vara. Det är oftast barnen som får stå i snålblåsten och ta smällarna.
Sverige är ett litet land. Vi har inte råd med att barn och ungdomar tidigt slås ut och inte kan tillgodogöra sig de förutsättningar som finns i vårt rika land.
Grunden för att lära för framtiden är att barn lär känna sig själva, sitt samhälle och sin samtid och på det viset kunna utvecklas som demokratiska människor.
De viktigaste faktorerna för detta är kulturen och föreningslivet, så att man kan lära och se möjligheter för hur man ska kunna delta i det som finns i samhället.
I Sverige i dag är det kommunerna som har huvudansvaret för att tillgodose barns och ungas möjligheter till kultur och fritid. Men det är vi som lagstiftande församling som ska ge grundförutsättningarna för att alla barn i hela Sverige ska ha likvärdiga förutsättningar för att kunna delta i kultur- och fritidsaktiviteter.
Alla barn och ungdomar har rätt till kultur- och fritidsaktiviteter på sina egna villkor och utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller att få utöva till exempel konstnärlig verksamhet och idrott utan att det begränsas. Barns och ungdomars rätt till kulturella upplevelser och skapande är ett krav i FN:s barnkonvention, och det måste vara en självklarhet för ett rikt land som Sverige att kunna leva upp till det. Bland det viktigaste är att skapande kultur bland barn och ungdomar bejakas oavsett uttrycksform.
För att ta till vara det egna skapandets kraft gäller det att samhället ger utrymme för detta. Det kan handla om fritidsgårdar som är öppna när ungdomarna vill att de ska vara öppna. Så är det inte i dag. Skillnaderna mellan våra kommuner är mycket stora. De neddragningar av fritidsgårdsverksamheten som har ägt rum under senare årtionden visar på negativa följder. Då talar jag inte om att man har stängt fritidsgårdarna helt och hållet. Det är snarare så att man har gett dem sämre förutsättningar. Därför har fritidsgårdarna kortare öppettider.
Som helhet saknas det på många platser fysiska möjligheter att träffas på icke-kommersiell basis där drogfrihet råder och där de unga själva är med och påverkar innehållet i verksamheten. Det finns förstås undantag där sådana möjligheter finns.
Herr talman! Det måste helt enkelt tillskapas fler icke-kommersiella och drogfria mötesplatser där flickor och pojkar ges lika stort utrymme att utvecklas och växa.
Ingen ska heller stängas ute på grund av för höga avgifter eller bristande tillgänglighet. Musik- och kulturskolorna har förmågan att fånga upp talanger och utveckla dem. Genom dessa skolor finns det bra och mindre dyra alternativ i hela Sverige. Men skillnaderna i tillgänglighet och avgifter mellan kommunerna är stora, och det vill vi arbeta för att förändra. Vi ser bland annat ett behov av en nationalscen för barn. Det är också därför som vi har skrivit en reservation med anledning av vår motion om Unga Klara.
Vid Västerbottensteatern finns det någonting som heter Unghästen. Man jobbar drogförebyggande ute i skolorna och ute på fritidsgårdarna för att lyfta fram de känsliga frågorna om droger, om kvinnligt och manligt, om transpersoners villkor och så vidare.
För att ta till vara alla våra ungdomars förmågor och för att de ska undgå missbruk och långvarig arbetslöshet krävs det faktiskt tillgång till replokaler, till skapande verkstäder, till motorgårdar och till ridhus där deltagaravgiften och klimatet ska vara inbjudande och förutsättningarna jämlika oavsett föräldrarnas ekonomiska bakgrund och oavsett kön, etnicitet och sexuell läggning.
För egen del gick jag raka vägen in i politiken delvis via den kommunala motorgårdens förtroenderåd. Det gav mig möjlighet att se hur samhället fungerar.
Herr talman! Kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar måste vara överkomliga för alla. Förutsättningarna för detta är olika i hela landet. Skillnaderna syns mellan grupper av barn beroende på om de lever med ensamstående eller sammanboende föräldrar, om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands, eller om de är uppväxta i någon av storstädernas segregerade förorter.
Många barn känner skuld och ansvar för familjens ekonomi och väljer därför att inte berätta för sina föräldrar om aktiviteter som innebär kostnader. Många barn tvingas i dag att avstå från att följa med på skolresor eller delta i studiebesök för att det kostar pengar.
För oss socialdemokrater är det en prioriterad fråga att barn inte ska växa upp i ekonomisk utsatthet vare sig deras föräldrar är sjukskrivna, har arbete, är tillfälligt anställda, arbetslösa eller sjukskrivna. Det är inte barnen som ska drabbas av detta.
I våra fördelningspolitiska förslag motverkar vi klyftor och stärker de människor som behöver det mest, såväl barn som vuxna. Vi vill investera 12 miljarder mer än regeringen i kommunsektorn. Det är pengar som bland annat ska användas för att behålla och anställa personal och utveckla välfärden, men också för att man ska slippa dra ned på de icke lagstiftade verksamheterna som våra kultur- och musikskolor och slippa höja avgifterna för att skillnaderna i samhället inte ska öka.
Herr talman! Det är de som är unga i dag som ska bära upp samhället i morgon. Unga människor står för en stor och positiv kraft i samhället. De är kreativa och ser nya lösningar. Att ingjuta hopp och framtidstro hos dagens unga generation i samhället måste vara vår gemensamma målsättning. Vi måste mobilisera politiskt för att skapa möjligheter för en ljusare framtid för dagens unga.
Tyvärr har kulturen hamnat i skymundan under den borgerliga regeringen som har alltför låga ambitioner och för få förslag, för lite nya idéer och inga initiativ. Många kommuner skär ned kraftigt på kulturen samtidigt som avgifterna är höga. Det utarmar kulturlivet och hämmar möjligheterna att skapa fler jobb. 40 procent av kommunerna i Sverige minskade under 2010 budgeten för kultur- och fritidssektorn. Många kommuner ökade också denna budget. Men detta visar också att skillnaderna fortsatt ökar.
Vi socialdemokrater har föreslagit ett kulturlyft i Sverige. Vi är beredda att prioritera kulturpolitiken. Vår ambition är att kulturbudgeten ska öka med 1 miljard kronor under mandatperioden - den största resursökningen i modern tid. Detta ger utrymme för höjda ambitioner och viktiga förbättringar.
Våra höga ambitioner avspeglas i offensiva förslag inom ett brett område. Samtidigt kompromissar vi socialdemokrater aldrig när det gäller ansvaret för den gemensamma ekonomin. Nya reformer och nya utgifter ska alltid ske i den takt som det statsfinansiella utrymmet tillåter.
Inom kulturpolitiken kommer vi att prioritera åtgärder för att ge fler människor, i synnerhet barn och ungdomar, ökad tillgång till kultur och fritid.
(Applåder)