Fru talman! Jag kommer att tala framför allt om det gångna verksamhetsåret i Nordiska rådet. Pyry Niemi kommer i sitt inlägg att beröra de motioner och reservationer som har behandlats i betänkandet eller i utrikesutskottet.
Norden består av fem länder och tre självstyrande områden. Våra länder må vara små, men tillsammans är vi 27 miljoner invånare. Vi bor i både stora och pulserande huvudstäder, i mindre orter, i glesbygd och på öar. Våra samhällen är relativt lika och bygger på grundläggande värderingar såsom demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
Vårt samarbete har funnits länge och har en bred folklig förankring. Det visar inte minst den nya rapporten Ett värdefullt samarbete: Den nordiska befolkningens syn på Norden som bygger på intervjuer med 3 000 personer runt om i Norden. Där anser över 90 procent att det är viktigt eller mycket viktigt med ett nordiskt samarbete. Utvecklingen i världen verkar ha påverkat inställningen till Norden. Försvars- och säkerhetsfrågor är i dag ett av de viktigaste samarbetsområdena enligt rapporten.
De unga anser att utbildning är viktigt. En klar majoritet av de tillfrågade vill att vårt samarbete ska intensifieras. Många ansåg också att möjligheten att använda hela regionen för arbete, studier och boende är den stora fördelen med vårt samarbete. Det är glädjande att våra medborgare är positiva till samarbetet och tycker att det är värdefullt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
För att våra nordiska invånare ska kunna arbeta, studera, bo och bedriva företag i hela regionen är det viktigt att fortsätta vårt arbete med att minska antalet gränshinder. Vi socialdemokrater har till exempel lagt fram en motion i riksdagen där vi vill se över möjligheten att granska ny lagstiftning som bland annat rör den nordiska arbetsmarknaden innan nya lagar är på plats för att undvika att nya gränshinder uppstår. Det är viktigt att lyfta tillbaka gränshinderfrågan till vår riksdag för att arbeta bort gränshinder men även för att undvika att nya uppstår.
Socialdemokraterna har varit en aktiv grupp under året. Jag ska lyfta fram några av de frågor som vi har drivit. Vi har arbetat vidare med Poul Nielsons rapport Arbejdsliv i Norden - utfordringer og forslag . Förra året arrangerade vi ett rundabordssamtal tillsammans med fackföreningsrörelsen om rapporten. Vi bjöd även in till seminarier om social dumpning i alla de nordiska länderna samt tog fram ett medlemsförslag där vi föreslår att de nordiska regeringarna samlas kring en gemensam politik i kampen mot social dumpning i EU.
Digitalisering är en annan fråga som Nordiska rådet har arbetat med under året. Den snabba tekniska utvecklingen innebär nya förutsättningar, behov och möjligheter för våra nordiska samhällen. Det här är verkligen en möjlighet att ta vara på, och det är positivt om vi håller jämna steg i den tekniska utvecklingen. Den kan ge ökade möjligheter för både våra invånare, myndigheter och företag. Det finns fler medlemsförslag om digitalisering. Det är bra, för det är ett brett område.
Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag om att göra Norden vägledande inom 5G med fokus på välfärdsteknologi. Om det blir verklighet kommer välfärdstekniken på ett helt annat sätt än i dag att kunna följa med användaren oavsett tid och plats. I dag är tekniken vanligtvis bunden, oftast till hemmet.
Nordiska ministerrådet har under sitt svenska ordförandeskapsår 2018 digitalisering på programmet. Vi vill passa på att tacka från Nordiska rådet för vårt inflytande i programmet och för att vi fick vara delaktiga. När statsministrarna träffades i Örnsköldsvik i veckan hade också de digitalisering på sin dagordning. I går hölls i Nordiska rådets regi ett seminarium som handlade om det digitala samhället och dess utmaningar och möjligheter.
Det här är alltså en fråga som är ständigt aktuell och kommer att så vara under en lång tid framför oss. Det är viktigt att vi är med och ser detta utifrån ett mänskligt perspektiv och ser hur det kan vara användbart.
Under hösten gjorde flera i den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet en studieresa till Svalbard. Det var en intressant och lärorik resa, men jag måste säga att jag känner en ökad oro kring miljöfrågor och utvecklingen på Svalbard. Isen smälter, och temperaturen ökar. Det kan bland annat leda till en höjning av havsnivåerna och till stora skillnader.
Området exploateras för yrkesfiske och oljeutvinning. Det ska man också vara extra uppmärksam på, för det kan i sin tur leda till att det unika ekosystem som finns på Svalbard påverkas.
På sessionen i Helsingfors behandlades bland annat ett medlemsförslag om godkännande av alla nordiska länders nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet i stället för skandinaviskan, som det står i Helsingforsavtalet i dag. Denna fråga har visat sig bli mer och mer aktuell, då Island och Finland påtalar att den tolkning som erbjuds i dag inte är tillräcklig och då allt färre läser svenska i Finland och allt färre läser danska på Island.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Språkförståelsen har varit en av grundbultarna i det nordiska samarbetet, och det är en fråga som måste lösas på bästa sätt. Tolkningskostnaderna i Nordiska rådet är en kostnad som ständigt ökar, men det är även viktigt att ta hänsyn till tillgången på tolkar när frågan ska lösas. Man måste titta på om tekniken kan användas på ett effektivare sätt och så vidare. Det finns många frågor som behöver belysas i det utredningsarbete som nu sker.
Det samarbete som alla partier i Nordiska rådet visade på sessionen i Helsingfors och den respekt med vilken alla politiska partier förhandlade med varandra skedde under ledning av Hans Wallmark. Jag måste ge en eloge till honom för det goda arbetet med att få samman någonting i syfte att hitta en lösning som blir bra för alla. Detta är kanske, enligt mitt sätt att se det, politik när den är som bäst: när vi vågar ta itu med svåra frågor och känsliga frågor, lägger prestigen åt sidan och försöker hitta en bra lösning.
Frågan ska nu slutligen lösas på nästa session i Oslo, och jag önskar er lycka till - ni som ska vara med och fatta detta beslut.
Avslutningsvis vill jag säga att det var roligt att få vara med och fira Finlands 100 år som självständig stat. Det skedde bland annat högtidligen här i riksdagen. Det var också passande att sessionen råkade vara just i Helsingfors.
När jag står här vill jag också passa på att tacka för ett gott nordiskt samarbete, då detta är min sista Nordendebatt här i riksdagen. Lika generöst som Hans tackade mig vill jag tacka honom. Jag ser fram emot att se en moderat på ordförandeposten och en socialdemokrat som kan gå in ibland när Hans inte har tid eller har dubbla uppdrag och så vidare. Det tycker jag är alldeles lagom.
Jag vill också passa på att tacka kansliet för den service som vi ledamöter har fått, för den är mycket viktig för att vi ska kunna arbeta effektivt i vårt politiska uppdrag i Norden. Den är faktiskt en förutsättning. Så tack för det, Lena med personal!
Med detta sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Precis som jag sa kommer Pyry i sitt anförande att belysa detta ytterligare.
(Applåder)