Fru talman, ärade ledamöter och övriga åhörare! Nordiskt samarbete såväl mellan parlamentariker som mellan ministrar, inom ramen för Nordiska rådet respektive Nordiska ministerrådet, åtnjuter glädjande nog brett stöd över partigränserna. Sedan är det väl knappast så att den breda allmänheten följer förehavandena i de nordiska samarbetsorganen med något alltför stort intresse, så här har vi politiker en angelägen uppgift att föra ut vad som faktiskt pågår. Likaså har vi en bjudande uppgift att utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet på ett sätt som förhoppningsvis kommer att öka intresset för detta. Jag ser själv egentligen inte någon bortre gräns för hur långt det nordiska samarbetet kan fördjupas över tid.
Vi lever i en osäker tid med en halsstarrig amerikansk president som förklarar handelskrig mot stora delar av omvärlden och som säger upp internationella avtal som är avgörande för freden och klimatet. I vår egen världsdel utmanas EU-samarbetet såväl av brexit som av en samhällsutveckling i starkt auktoritär riktning i länder som Ungern och Polen. Och bortom EU:s gränser präglas skeendet i ännu högre grad av en regressiv, nyauktoritär utveckling från Belarus till Kina.
Fru talman! Mot den här horisonten av tämligen mörka moln framstår den nordiska samhällsmodellen som en ljusglimt. Våra fem länder plus självstyrande regioner har på ett unikt sätt lyckats förena en internationellt sett hög grad av jämlikhet med ett innovativt näringsliv där klimat- och miljökrav i växande grad driver på teknikutvecklingen. Det här ser omvärlden och tar intryck av. Återkommande reportage i internationella stormedier skildrar Norden som ett efterföljansvärt alternativ till den anglosaxiska modell som tog form under Reagan och Thatcher i USA och Storbritannien och som lett till ökande klyftor och försvagad demokrati där en ny superklass av extremrika individer sponsrar politiker som fortsätter att sänka skatter och sälja ut offentlig egendom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Norden
Även i det statskapitalistiska Kina tilltar intresset för nordiska välfärdssystem i takt med att befolkningen där åldras och i takt med växande ambitioner att bygga ut sociala skyddsnät som även inkluderar de många miljonerna internmigranter. Huruvida detta med tiden även kommer att föra med sig ett kinesiskt intresse för nordiska traditioner på tryckfrihetens och yttrandefrihetens områden återstår att se.
Fru talman! Om vi höjer blicken från alla små och stora problem som givetvis präglar livet även i Norden borde vi kanske emellanåt kosta på oss att också känna glädje över att vi lever i samhällen där invånarna i ovanligt hög grad upplever tillit till varandra och där korruptionen är lägre än någon annanstans i världen, vilket ger goda förutsättningar att åstadkomma en bred kraftsamling för att möta klimatförändringarna och visa världen att fossilfria välfärdssamhällen är en högst genomförbar utopi.
Inte bara inom Norden och de nordiska samarbetsorganen utan även i den vidare världen finns ett mervärde i att Norden, när så är möjligt, agerar som en global aktör och exempelvis inom FN-systemet trycker på för att den ambitiösa Agenda 2030 följs av handling i nivå med utmaningarna. Av de åtta länder som ingår i Arktiska rådet tillhör fem Norden, och genom att ställa klimat- och miljöfrågorna i centrum för det arktiska samarbetet kan vi just agera som en inte obetydlig global aktör.
Att värna respekten för urfolkens rättigheter och livsvillkor är en annan angelägen uppgift för Sveriges och andra nordiska länders arbete i Arktiska rådet. Givetvis är detta nära kopplat till hur miljö- och naturresursfrågorna hanteras.
Fru talman! De smältande polarisarna håller på att skapa helt nya förutsättningar för såväl handel och naturresursexploatering som militär verksamhet. En hållbar utveckling kräver respekt för Förenta nationernas havsrättskonvention och annan internationell rätt, och den känsliga arktiska naturen med dess sköra ekosystem behöver stärkt skydd. Det pågår ett värdefullt arbete bland annat inom EU för att stödja etablerandet av marina skyddsområden i Arktis. Kanske kan ansträngningarna på olika håll i världen att ge naturen egna rättigheter, att så att säga göra naturen till rättssubjekt, inspirera miljöarbetet också i Arktis. Det är egentligen orimligt och ohållbart att ryska, amerikanska och kinesiska, eller för den delen norska, oljebolag ska tillerkännas rättigheter medan den natur vi alla är helt beroende av ännu saknar rättigheter i flertalet länder och regioner på vår planet. Ska Parisavtalets klimatmål uppnås måste de stora fossilfyndigheterna få ligga kvar orörda på Ishavets botten. Här måste allmänintresset - i klartext en för djur och människor fortsatt beboelig planet - fortsatt väga tyngre än vinstintresset hos resursstarka särintressen.
Under 2018 är Sverige ordförande i Barentsrådet, och här ges möjlighet att i stället för att skapa fiendebilder odla mellanfolkliga kontakter på bland annat kulturens och det vetenskapliga utbytets områden mellan Ryssland och Norden. Vi är tillika ordförande i Östersjöstaternas råd, och i en tid av stigande spänningar i regionen framstår en vitalisering av detta forum som en angelägen uppgift.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.