Herr talman! Jag ber att få tacka
arbetsmarknadsministern för svaret. Det var ett
mycket bra svar. Det var utförligt och konkret, och
både projektens summor och effekterna på
sysselsättningen fanns väl redovisade.
Bakgrunden till min fråga är det initiativ som
riksdagen tog, nämligen att av de pengar som AMS
har fått för årets budget använda en och en halv
miljard till särskilda insatser för reparation,
ombyggnad och tillbyggnad.
Det var alltså ett initiativ från riksdagen, fastän vi
nog ansåg att regeringen borde ha tagit ett sådant
initiativ redan i december förra året, när AMS
väckte frågan hos regeringen. Då hade ju AMS
konstaterat att man inte kunde utnyttja hela sitt
anslag för att pressa tillbaka arbetslösheten.
Svaret är bra i den meningen att det är konkret och
i siffror redovisar effekterna av det regleringsbrev
som regeringen utfärdat.
I tidigare ROT-program har bidrag utgått till
kommunala fastigheter med högst 30 % av
kostnaden. I det paket som regeringen nu lägger
fram genom sitt regleringsbrev har man infört en
begränsning, som innebär att bidrag endast får ges
för arbeten som leder till en ökad tillgänglighet för
personer med funktionshinder eller till
miljöförbättrande åtgärder.
Detta är naturligtvis mycket vällovliga syften, men
finns det inte en risk för att man genom att ändra
reglerna riskerar att begränsa möjligheterna att få i
gång byggen? Jag fruktar också att det blir svårt att
tolka de föreskrifter som nu lagts om åtgärder som
syftar till allergisanering, ventilationsförbättringar,
bullerskydd och andra liknande miljöförbättrande
investeringar.
Min fråga till Börje Hörnlund är: Finns det en
tillgänglig objektsreserv av det här slaget, som
snabbt kan komma i gång? Har AMS redovisat just
en sådan reserv för att öka sysselsättningen?
Utgångspunkten för det som var
arbetsmarknadsutskottets förslag och sedemera
riksdagens beslut var ju att man skulle vidta
åtgärder för att omedelbart bringa ned
arbetslösheten.
Den andra delen av regleringsbrevet berör just
stödet till miljöförbättringar av bostäder. På den
punkten har regeringen verkligen lyckats! Man har
ett regelsystem som är oerhört komplicerat.
Kommunernas miljö och hälsovårdsförvaltning
skall yttra sig, AMS skall i samråd med Boverket
utveckla närmare regler, Boverket och
länsstyrelserna skall medverka i
bidragshanteringen, och bidrag får lämnas till högst
10 % av den kostnad som kommunerna finner
skälig.
Varför skall man röra till det så här, när vi vet att
det finns många angelägna insatser som borde
kunna genomföras inom det regelverk som fanns
före detta regleringsbrev?
Kan nu arbetsmarknadsministern lova att
regeländringarna och det nya regelverket verkligen
leder till att man pressar tillbaka den öppna
arbetslösheten? Det var ju syftet med riksdagens
beslut att använda innevarande års medel till
särskilda insatser denna period.
I den förra debatten sade Börje Hörnlund att det
som är viktigast att diskutera nu -- med hänvisning
till debatten om gången tid -- är hur man bäst tar
till vara den utveckling som nu är på gång. Anser
arbetsmarknadsministern att det regleringsbrev
som regeringen utfärdat, efter riksdagens initiativ
om ytterligare medel, verkligen syftar till att ta vara
på utvecklingen, så att den öppna arbetslösheten
kan pressas ned?