Herr talman! I detta betänkande har Vänsterpartiet en reservation och två särskilda yttranden.
För Vänsterpartiet är jämställdheten en prioriterad fråga. Ni har alla som sitter här många gånger hört mig tala om kampen mot alla former av trakasserier inom Försvarsmakten, behovet av fler kvinnor i försvaret och en könsneutral plikt. Det kan inte vara någon nyhet för er att jag tänker prata om de här frågorna. Men ni har också hört mig tala om FN:s resolution 1325 om kvinnor i krishantering.
Jämfört med för några år sedan har en hel del positivt hänt. Det går också framåt när det gäller implementeringen av resolution 1325, även om det naturligtvis är långt kvar ännu. Jag ställde en fråga i januari angående hur det har gått med implementeringen och fick då svaret att man ska presentera en handlingsplan för implementeringen ganska snart, och det är väldigt bra. Men vi måste naturligtvis jobba vidare.
Arbetet för jämställdhetsfrågorna är en viktig trovärdighetsfråga. Det handlar i grunden och konkret om respekt för mänskliga rättigheter. Utskottet driver nu på i de här frågorna för att Försvarsmakten verkligen ska omfattas av kunskap, insikt och medvetenhet. Det är det som är viktigt i genustänkandet. Det är långt kvar ännu men i alla fall ett gott steg på vägen.
Men det finns brister i utskottets behandling. I frågan om lika behandling av studenter inom Försvarshögskolan som inom universitet och högskolor är utskottets svar inte vare sig framåtsyftande eller positivt. Jag beklagar verkligen detta. Svaret från utskottet blev att liknande yrkanden ställts tidigare och avstyrkts, att man inte har ändrat uppfattning och därmed avstyrker på nytt.
Lagen om likabehandling av studenter i högskolan syftar till att främja lika rättigheter för studenterna och motverka diskriminering på grund av kön, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Lagen ålägger högskola och universitet att aktivt främja alla studenters lika rättigheter samt förebygga och förhindra trakasserier som baseras på dessa diskrimineringsgrunder. Lagen föreskriver också sanktionsmöjligheter och ger på så sätt ett incitament för lika behandling av alla studenter. Även här handlar det om mänskliga rättigheter, och det borde vara lika självklart och lagligen reglerat inom Försvarshögskolan som det nu är inom universitet och högskolor. Att polishögskolan - det är nämligen likadant med polishögskolan - och Försvarshögskolan inte formellt uppfyller definitionen på högskola i lagen och därför hitintills inte omfattas av lagen borde kunna åtgärdas eftersom situationen inom Försvarshögskolan är liknande den som finns inom högskolor och universitet.
Enligt regeringen måste samtliga myndigheter inom totalförsvaret nu anstränga sig ytterligare för att åstadkomma ett strukturerat arbete mot diskriminering. Det står bland annat i budgetpropositionen. Att lagen inte omfattar studenter på Försvarshögskolan utgör ett allvarligt problem för rättssäkerheten och allas likhet inför lagen. Det finns inget som tyder på att dessa högskolor är undantagna från den manliga och heterosexuella normen i samhället, snarare tvärtom.
Eftersom studerande vid Försvarshögskolan, som har både militära och civila elever, befinner sig i en liknande situation som studenter vid vanliga högskolor bör syftet med lagen beaktas, eller också behöver man göra en lagändring för att kunna inkludera detta. Studenter är en skyddsvärd grupp, och likabehandling är en mycket viktig norm i en demokrati. Försvarshögskolans studenter ska inte behandlas rättsosäkert i väntan på att Försvarshögskolan eventuellt ska omfattas av högskolelagen, det vill säga det som nu håller på att arbetas fram.
Jag yrkar därför med kraft bifall till reservation 3 från Vänsterpartiet i denna fråga.
Herr talman! Två frågor som Vänsterpartiet har motionerat om ställer sig utskottet positivt till. Jag har därför nöjt mig med bara särskilda yttranden. Men jag tycker att frågorna är så viktiga att jag ändå vill ta upp dem.
Frågan om diskrimineringsskyddet för de värnpliktiga är en av dem. Det gäller också civilpliktiga. Det enda skydd mot trakasserier på grund av kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder som dessa unga män och kvinnor får i dag är det som stadgas i Försvarsmaktens egen jämställdhetsplan.
Det har genomförts tre undersökningar om förekomsten av sexuella trakasserier - 1999, 2002 och nu senast 2005. Undersökningar från Försvarshögskolan visar att kvinnor inom Försvarsmakten utsätts för sexuella trakasserier i större utsträckning än på andra arbetsplatser. Den senaste undersökningen som gjordes 2005 visar att 36 % av de kvinnliga värnpliktiga uppger att de utsatts för sexuella trakasserier.
Vänsterpartiet har i en partimotion konstaterat att många homosexuella, bisexuella och transpersoner upplever värnpliktstjänstgöringen som ett problem på grund av de fördomsfulla och aggressiva attityder som de möter inom Försvarsmakten.
Herr talman! Värnpliktiga är en skyddsvärd grupp som gör en viktig insats för samhället. Det är dags att se till att de omfattas av diskrimineringsskyddet i arbetslivet.
Utskottet har konstaterat att det är mycket viktigt att regeringen fortsätter att driva arbetet mot diskriminering och trakasserier i enlighet med vad som redovisats i budgetpropositionen. Diskrimineringsutredningen som har arbetat under många år presenterar sin översyn och sitt förslag till förbättringar inom diskrimineringsskyddet nu i mars, såvitt jag förstår. Utskottet har vidare i betänkandet noterat att denna utredning i sitt pågående arbete överväger olika frågor om diskriminering inom alla samhällsområden och när det gäller försvaret särskilt överväger frågor om diskriminering riktad mot totalförsvarspliktiga. Av den anledningen har jag inte någon reservation utan bara ett särskilt yttrande. Jag kommer naturligtvis att följa upp dessa frågor när vi vet vad Diskrimineringsutredningen kommer fram till.
Herr talman! En annan fråga som är väsentlig för de värnpliktiga är civil meritvärdering. Den ska ge totalförsvarspliktiga kompensation för den potentiella arbetstid eller studietid som har gått förlorad till att kvalitetssäkra utbildningarna, och genomförd pliktutbildning ska i hög grad accepteras i det övriga samhället. Jag är övertygad om att fler ungdomar skulle bli mer positivt inställda till tjänstgöring, och det ger också en högre motivation med ett utvecklat civilt meritvärderingssystem. Därför måste de utbildande myndigheterna fördjupa samarbetet med utbildningsområdet och näringslivet för att förbättra det civila meritvärdet och höja försvarets anseende som utbildare gentemot det civila samhället. Det har stor betydelse för att bättre kunna rekrytera till inte minst internationella insatser.
Det finns ett stort intresse från utskottet att förbättra det civila meritvärdet. Men Försvarsmakten behöver samordna, styra och säkerställa kontinuiteten i arbetet, samarbeta och knyta avtal med näringsliv och utbildningsväsende. Och jag är medveten om att organisationsfrågor på myndighetsnivå inte tillhör vårt uppdrag. Men det är viktigt att man påtalar detta, lyfter fram det, visar att vi faktiskt är intresserade av det och också har blicken riktad på hur Försvarsmakten utvecklar det.
Min talartid är slut, så jag vill bara säga att frågan är uppmärksammad och framlyft. Och jag kommer naturligtvis att gå vidare och följa upp detta. Utskottet har tagit ett steg vidare, och det är bra. Men det behövs fler steg för att vi ska nå ända fram på den vägen.