Herr talman! Det är något magstarkt att tala om moras i svenskt perspektiv när vi jämför med vår omvärld. Det gäller på område efter område när vi tittar på Europa. Det är ett land som vi kanske kan jämföra oss med, och det är Finland. I övrigt har vi kris och elände överallt.
Det är väl att vi har haft en regering de senaste åren som har fört en ekonomiskt ansvarsfull politik så att vi har något att sätta emot i de här sammanhangen. Sedan är det väl så att man ser vad man vill se. Det är uppenbart på det viset.
Det är underligt med ett parti som ofta allierar sig med en hel del av fackföreningarna. Det begär jag mer av när man tittar på och gör jämförelser. Det finns vedertagna principer för hur man arbetar och jämför med procentsatser.
Jag är övertygad om att Metall aldrig skulle ha accepterat ett annat sätt att resonera om löneförhöjningar än procentsatser. Gör jag den jämförelsen är profilen mycket tydlig. Det är de med de låga inkomsterna som har fått det stora utfallet av jobbskatteavdraget.
Jag rekommenderar er att gå in och kontrollera det på nätet under jobbskatteavdrag.se.
Vi diskuterar välfärdsuppdraget. För att finansiera välfärden krävs det att vi har människor i arbete. Arbete är nyckeln till hela Välfärdssverige. Det är också nyckeln till pensionernas utveckling och så vidare. Vi måste arbeta med att få fler människor i arbete. Där misslyckades den gamla regeringen, och den här regeringen har lyckats relativt väl. Sedan har finanskrisen kommit, och den är extraordinär. Jag förmodar att ni inte skyller finanskrisen på nuvarande regering.