Fru talman! Ekonomisk politik handlar om att
hushålla med de offentliga resurserna. Ett viktigt
redskap för denna förvaltning är de myndigheter som
finns under detta utgiftsområde. Det gäller allt från
SCB och Konjunkturinstitutet till Riksrevisionsverket
och Statskontoret. Ekonomisk politik handlar också i
stor utsträckning om prioriteringar; prioriteringar
mellan alla de utgiftsområden som vi har att hantera.
Genom en klok avvägning mellan utgiftsområde-
na vill vi kristdemokrater ytterligare öka resurserna
för kommuner och landsting och därmed förstärka
sjukvård, äldreomsorg och skola. Detta föranledde
oss kristdemokrater att föreslå riksdagen en minsk-
ning av ramen här med 6 %, med 100 miljoner kro-
nor. Men denna besparing måste ses mot bakgrund av
de budgetförutsättningar som en steril näringspolitik
skapat under de senaste årens styre.
Vi är fullt medvetna om att myndigheterna inom
även detta utgiftsområde bidragit till de gångna årens
besparingar. Samtidigt kan det finnas fog för en viss
oro för överlappningar och dubbelarbete mellan myn-
digheter, gamla som nya.
Nu skriver utskottsmajoriteten att man inte kan
tillstyrka "sådana opreciserade, svepande besparing-
ar". Men jag vill kalla detta innehållslös retorik av
den enklare skolan. Den faller vid en granskning.
Besparingar torde grovt sett vara, för att använda
vanligt språkbruk, av osthyvels- eller tårtspadekarak-
tär. Vi föreslår i detta fall det förra, osthyveln, för att
myndigheterna själva skall peka ut vad som skall
sparas i den egna verksamheten, med osthyvel eller
tårtspade. Konstigare är det inte även om det är
smärtsamt och inte alls alltid önskvärt.
Det som majoriteten nu lite nedlåtande i texten
betecknar som oprecist och svepande är ett nödvän-
digt ont som skiftande majoriteter i riksdagen och
majoriteternas kolleger i t.ex. kommuner och lands-
ting ofta tvingas använda sig av.
Ett exempel är det kraftiga sparbetinget i konsoli-
deringsprogrammet för några år sedan och hos de
flesta myndigheter inom det här området. De sparade
miljonerna vill vi använda för vård, omsorg och sko-
la. Vi föreslår 1 miljard mer än den sittande majori-
teten.
Angående BNP-måttet, som behandlas i mom. 4
och i våra motioner, noterar vi utskottets skrivningar
med intresse. Det gäller också den internationella
trenden att vid sidan av BNP utveckla kompletterande
räkenskaper inom särskilda områden, s.k. satelliträ-
kenskaper. Vi anser att regeringen bör få i uppdrag att
utarbeta satelliträkenskap för en miljöjusterad netto-
nationalprodukt, NMP, där hänsyn tas till förändring-
ar i human- eller miljökapital vid tillväxt eller motsat-
sen.
Regeringen bör även ta initiativ till ett internatio-
nellt projekt om värdering av hemmens hushållsar-
bete i en kompletterande räkenskap till BNP. Mycket
som sköts formellt i Sverige och räknas in i BNP görs
informellt i sydligare länder vilket relativt sett ökar
vår avgift till EU på ett icke önskvärt sätt. BNP som
ett viktigt jämförandetal länder emellan skall natur-
ligtvis behållas.
Vi har tidigare i höst och andra år i parti- och
kommittémotioner lagt fram våra förslag till inrikt-
ning av den ekonomiska politiken och av budgetpoli-
tiken. Riksdagen har även detta år, märkligt nog, valt
en annan inriktning, och därmed är vi fortsatt bundna
av en passivitet eller ibland rent av kontraproduktiva
effekter av en näringspolitik som vi inte gillar och
som permanentar sämre förutsättningar för Sverige än
vad Sverige förtjänar. Vi deltar därför inte, fru tal-
man, i detaljbesluten.