Fru talman! Riksdagen har i början av december
fastställt de ekonomiska ramarna för de olika utgifts-
områdena i statsbudgeten. De riktlinjer som riksdagen
beslutat om vad gäller den ekonomiska politiken
skiljer sig från Folkpartiet liberalernas riktlinjer.
Vi vill minska utgiftsområdet Samhällsekonomi
och finansförvaltning med 80 miljoner kronor. En
besparing på 70 miljoner kronor skulle kunna uppnås
genom att avstå från förberedelsen för en ny folk- och
bostadsräkning. 10 miljoner skulle kunna sparas om
den nya myndigheten för kompetensutveckling inte
inrättas. Dessa 80 miljoner kronor skulle alternativt
kunna användas till att hjälpa människor hellre än att
registrera dem.
Det utgiftsområde som vi nu har att ta ställning till
är inriktat på att planera, underlätta och kontrollera att
de statliga åtagandena sköts på ett så effektivt sätt
som möjligt. Målen är i stort sett desamma som an-
togs i samband med budgetpropositionen för 1998.
Det är bra att regeringen i propositionen utvecklat
målen för att tydliggöra syftena med de olika verk-
samhetsområdena.
Jag skulle ändå vilja säga ett par ord om utveck-
lingen av BNP-måttet och fördelningsstatistiken.
Det finns ett antal felaktiga uppfattningar om
BNP-måttets karaktär. Det är knappast möjligt att
skapa ett samlat och enhetligt BNP-mått som inklude-
rar och värderar alla ekonomiska aktiviteter och kor-
rigerar för alla effekter som tillväxten skapar.
Därför har den internationella trenden under de
senaste åren varit att kompletterande räkenskaper
inom speciella områden utvecklats. Det föreligger
inga hinder att kompletterande uppgifter tas fram för
folkhälsoområdet eller för värdering av produktion
som sker i former som i dag inte täcks av nationalrä-
kenskaperna.
För svensk del borde det finnas ett kompletterande
mått som fångar upp förutsättningar för tillväxt och
välfärd. Det borde finnas en statistik som på ett kor-
rekt och relevant sätt mäter förutsättningarna för
företagande, sysselsättning och tillväxt så att man kan
se utvecklingen över tiden och i en internationell
jämförelse. I första hand skall förutsättningarna för
hur tillväxt och välfärd skapas kartläggas. Först då
tillväxten skapas finns det någonting att fördela.
Slutligen vill jag betona vikten av att statistik som
belyser jämställdhet skall ges hög prioritet.
Fru talman! Folkpartiets huvudinriktning och hu-
vudkritik framgår av vårt särskilda yttrande. Jag står
självfallet bakom våra reservationer, men för att vin-
na tid yrkar jag inte bifall till dem.