Fru talman! Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning innehåller en flora av verksam-
heter. Statistik, tillsyn av de finansiella marknaderna,
offentlig upphandling och revision är några exempel
på de 23 verksamhetsområdena.
Sammanfattningsvis tycker jag att man kan säga
att verksamheten är inriktad på att planera, underlätta
och kontrollera att statliga åtaganden sköts på så
riktigt och effektivt sätt som möjligt. Jag håller med
Per Landgren när han säger att vi skall hushålla med
de offentliga resurserna.
I samband med att utskottet behandlade detta ut-
giftsområde förra året hade finansutskottet en del
synpunkter på hur målformuleringar hade utformats
och redovisats. Vi tyckte att det var viktigt att mål är
konkreta och möjliga att följa upp för att de skall
kunna fungera som de styrinstrument som de bör
vara.
I år konstaterar utskottet att det genomgående har
skett förbättringar av redovisningen och att förutsätt-
ningarna för resultatstyrningens möjligheter att för-
bättra verksamheten också kvalitetsmässigt har för-
bättrats. Utskottet förutsätter att utvecklingsarbetet
fortskrider med oförminskad kraft och entusiasm.
Fem av de åtta reservationerna uppehåller sig vid
en revidering, förändring eller utveckling - vilket ord
man nu vill använda - av BNP-måttet. Jag tror att vi
alla är överens om att BNP-redovisningen, med de
variabler som den innehåller i dag, inte till alla delar
ger det som vi skulle vilja ha - det finns en del som
inte tycker att vi skall ha med det - för att i statistik
och siffertermer kunna tala om ett lands hela situation
vad gäller verkligheten för den enskilda människan i
form av välfärd, miljöeffekter och fördelning av till-
gångar. Jag tycker att utskottets majoritet har skrivit
mycket utförligt om det här begreppet. Jag tänkte
passa på att berätta lite om det.
Vi konstaterar att BNP-begreppet är ett mycket
användbart redskap när det gäller att analysera och
belysa ekonomisk tillväxt och konjunkturen i olika
länder. Existensen av ett räkenskapssystem som gör
att förhållandena i olika länder går att jämföra är
värdefullt. Det ger även värdefulla möjligheter till
underlag för ekonomisk-politiska åtgärder och fråge-
ställningar.
Utskottet är också mycket väl medvetet om att
BNP-måttet har uppenbara brister om man skall an-
vända det som ett mått på välfärden i samhället. Hur
trafikolyckor redovisas i BNP brukar tas som exem-
pel på detta, och det gjorde ju också Agne Hansson.
Man kan även tycka att skador på naturen borde ge ett
minustecken.
Men utskottet tror inte att det är möjligt att skapa
ett samlat och enhetligt BNP-mått som inrymmer och
värderar all ekonomisk aktivitet och korrigerar för
alla effekter som tillväxten skapar. Då finns risk att
BNP-måttets ursprungliga värde som ett makroeko-
nomiskt analysverktyg försämras drastiskt.
Däremot tycker vi att det är viktigt - ja, alldeles
nödvändigt, skulle jag vilja säga, om vi menar något
med att utveckla det ekologiskt hållbara samhället -
att vi arbetar vidare med miljöräkenskaper. Det är nu
ett gemensamt projekt mellan Naturvårdsverket,
Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.
Naturvårdsverket skall utveckla indikatorer och
index som ger en bild av det svenska ekosystemet och
dess förändringar. Konjunkturinstitutet skall utveckla
modeller som kan användas för analyser av samban-
den mellan ekonomi och miljö. Vad betyder t.ex.
utsläpp i olika former i reda kronor och ören? SCB
skall uppskatta kostnaderna för miljöskydd.
I flera år har nu utskottet diskuterat miljöräken-
skaper och på senare tid gröna nyckeltal. Det händer
en hel del på området, men ännu så länge mest i form
av forskning och metodutveckling. Men i denna må-
nad, december 1998, skall i alla fall SCB publicera
den första heltäckande rapporten där miljödata för
olika branscher kopplas samman med ekonomiska
data i respektive bransch.
Det borde kunna bli en "kioskvältare" med tanke
på alla diskussioner kring dessa begrepp som har förts
inte minst i denna kammare på senare år. Fortsätt-
ningen på detta arbete borde kunna bli det som Cen-
tern efterlyser, t.ex. den ekonomiska tillväxtens ef-
fekter på folkhälsan.
När det gäller kd:s krav att även inrymma hemar-
betet i BNP sägs i motionen att ekonomiska beräk-
ningsgrunder och teorier inte alltid tar hänsyn till
oavlönat arbete, trots att det utgör en stor samhällsin-
sats. Frågan är hur vi skall finna de instrument som
behövs för att föra in detta i BNP på ett relevant sätt.
Motionen ger inte heller några svar på den frågan.
SCB har genomfört en s.k. tidsanvändningsstudie
i hushållen för att få en uppfattning om hemarbetets
omfattning. Regeringen ger nu i budgetpropositionen
SCB i uppdrag att göra ännu en nationell studie över
detta.
Min slutsats blir att BNP-begreppet skall komp-
letteras med s.k. satelliträkenskaper som kan ge oss
svar på de frågor som jag just har talat om.
Jämställdhet skall genomsyra alla våra förslag i
riksdagen. Finansutskottet utgör inget undantag där-
vidlag. Utskottet ger med anledningen av krav i mo-
tioner från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljö-
partiet regeringen till känna att det behövs en allsidig
statistik över förmögenheter och förmögenhetsut-
veckling. Debatten om fördelningen av ekonomiska
resurser blir ofullständig om denna statistik inte finns
anför motionärerna.
Vidare ger vi regeringen till känna att det behövs
en ny låg- och höginkomstutredning som skall upp-
märksamma höga inkomster och förmögenheter, att
utredningen skall redovisa skillnader mellan män och
kvinnor i detta hänseende samt att den könsuppdelade
statistik som SCB producerar konsekvent skall an-
vändas när förslag till förändringar i lagstiftningen
framförs.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
hemställan i finansutskottets betänkande nr 2 och
avslag på samtliga reservationer.