Herr talman! Låt oss vara tydliga med en sak: Den som begått krigsbrott, brott mot mänskligheten, folkmord eller försök till folkmord ska ställas till svars. Förövarna får inte komma undan.
Ord är av vikt, inte som slagträ i en politisk debatt utan för att vi delar oron över en situation. Det har betydelse vad vi rättsligt kallar saker. Därför är jag också mycket nöjd med att regeringen tar ett stort ansvar i frågan om folkmordet 1915 genom att göra en gedigen utredning om det på UD. Men i dagsläget och ibland är folkmordskonventionen svår att använda. Det krävs att man har en rättslig instans som kan konstatera vad som är folkmord.
ICC kan ges behörighet att utreda brott under dess stadga: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser. En stat kan också ansluta sig till stadgan eller avge en särskild förklaring som ger ICC behörighet över dess territorium och dess medborgare. Ett annat alternativ är att FN:s säkerhetsråd, även utan den berörda statens samtycke, ger ICC behörighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mellanöstern och Nordafrika
Regeringen har tillsammans med de andra EU-länderna konsekvent uppmanat säkerhetsrådet att hänskjuta situationen i Syrien till ICC och uppmanat Irak att ansluta sig till domstolen. Även andra, som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda undersökningskommission för Syrien och Europaparlamentet, har pekat på vikten av att ICC ges behörighet för de brott som begåtts i Irak och Syrien. Vi arbetar även på andra plan inom FN.
Jag vill understryka att det viktigaste är att vi agerar. Våra möjligheter att agera avgörs inte av vad vi kallar det. Vi har inte väntat på juridiskt avgörande av huruvida det är folkmord eller inte för att reagera på de massiva övergreppen, utan vi har reagerat ändå.
Min fråga till Julia Kronlid är: Tycker Julia Kronlid att vi ska vänta tills vi har fått detta juridiskt klarlagt, eller tycker hon att det är bra att regeringen reagerar ändå?