Herr talman! Syrienstrategin och hur den ska genomföras kommer jag att fråga om igen. Jag hoppas att det blir tydligare. Det är därför att jag verkligen vill se att detta kan bli verklighet. Ambitionen är jag helt övertygad om att vi delar. Men då måste strategin för hur det ska kunna genomföras i praktiken bli ännu tydligare. Det är ju så oerhört viktigt att bygga upp en motståndskraft och att - så gott det går i det läge som nu är - få till en positiv utveckling.
Tillbaka till Palestinafrågan: Vi var där tillsammans, och vi pratade med företrädare för olika delar av det palestinska samhället och den palestinska myndigheten. Vi välkomnades med öppna armar och fick mycket beröm för det Sverige har gjort, både erkännandet och det bistånd som vi står för. Men det som oroar mig är vad vi sedan inte har gjort. Det är ett stort ansvar att ha erkänt en stat. Hur kan vi då ställa krav så att vi sätter fart på den palestinska myndigheten? Det är svårt. Men vi kan inte - bara därför att det är svårt - se mellan fingrarna med de brister som är kvar. Här måste Sverige bli mycket tydligare. Vi kan bland annat ställa krav kopplade till det omfattande bistånd som Sverige ger.
Jag skulle vilja höra Anders Österbergs syn på detta. Ska vi nu vara nöjda och sätta oss ned, eller vore det inte bra att kunna använda alla de insatser som vi gör och samtidigt ställa krav på den palestinska myndigheten?