Herr talman! Margareta Viklund har frågat mig
om regeringen avser att höja läkarnas kunskapsnivå
beträffande förskrivning av läkemedel, att verka för
att samarbetet mellan läkare och farmaceuter utvidgas
och att en läkemedelskommitté tillsätts för att stödja
läkarna i medicinhanteringen.
Det är ett angeläget område som Margareta
Viklund tar upp till diskussion - att begränsa kost-
nadsutvecklingen för läkemedel. Ett sätt att göra detta
är naturligtvis, som Margareta Viklund föreslår, att
utbilda läkarna så att de förskriver läkemedel på ett
optimalt sätt. Detta sker ju redan i dag genom de
läkemedelskommittéer som landstingen har inrättat i
alla landsting för att bl.a. ge rekommendationer till
läkarna.
Regeringen tillsatte år 1999 en särskild utredare
med uppdrag att göra en översyn av den nuvarande
läkemedelsförmånen. Det grundläggande syftet var
att få förslag till hur det ska göras möjligt för patien-
terna att få tillgång till värdefulla läkemedel till rimli-
ga kostnader. Ett betänkande med förslag kring denna
och en rad andra frågor kring läkemedel och läkeme-
delsförskrivning överlämnades till regeringen under
hösten förra året och bereds nu inom Regeringskans-
liet efter en omfattande remissrunda.
I betänkandet diskuteras också farmaceuternas roll
t.ex. när det gäller information och utbildning av
sjukvårdspersonal och i samband med en utvecklad
rådgivning på apoteken.
Min avsikt är att föreslå regeringen att lägga fram
en proposition till riksdagen med utgångspunkt i
förslagen i betänkandet under hösten 2001. Men re-
dan nu under våren har regeringen beslutat om vissa
ändringar i förmånssystemet som går i den riktning
som Margareta Viklund förespråkar när det gäller att
minska läkemedelskostnader.
Regeringen har beslutat om ett åtgärdsprogram
som tillsammans med den nationella handlingsplanen
utgör ett heltäckande program för hälso- och sjukvår-
dens långsiktiga utveckling. I detta sammanhang har
bl.a. skapats möjligheter att lösa finansieringen av
läkemedelsförmånen.
Staten och landstingen delar även i fortsättningen
ansvaret för läkemedelsförmånen. I ett treårigt avtal
fr.o.m. år 2002 mellan staten och Landstingsförbun-
det garanteras att läkemedelskostnaderna inte tränger
ut annan sjukvård. För att underlätta övergången har
läkemedel mot impotens och fetma lyfts ut ur läke-
medelsförmånen fr.o.m. den 9 april i år.
Regeringen och Landstingsförbundets ledning är
överens om att utveckla formerna för det gemensam-
ma ansvaret för läkemedelsförmånen. Läkemedel-
skostnaderna kommer genom förändringen i framti-
den att finnas med i landstingens samlade priorite-
ringar samtidigt som de grundläggande besluten om
förmånen även fortsättningsvis fattas av staten.
I överenskommelsen mellan staten och landsting-
en tas särskilt upp frågan om förskrivarnas kunskap-
suppbyggnad. Jag citerar: "Arbetet i landstingens
läkemedelskommittéer skall intensifieras. Landsting-
en kommer också i ökad utsträckning att decentralise-
ra budgetansvaret för läkemedel. Läkemedelskom-
mittéernas arbete har lett till en kunskapsuppbyggnad
hos såväl förskrivare som allmänhet, vilket framöver
ger ökat genomslag i förskrivnings- och användar-
mönster."
För att finansiera förmånen kommer landstingen
att få ett statsbidrag som utgör 17,8 miljarder för år
2002, 18,7 miljarder för år 2003 samt 19,6 miljarder
kronor för år 2004.
Avtalet anger en viljeinriktning för den framtida
utvecklingen av läkemedelsförmånen som bl.a. inne-
bär ökade incitament och ökat ansvarstagande för
landstingen. Jag utgår ifrån att landstingen därvid
kommer att verka för att läkarnas kunskapsnivå fort-
sätter att öka och att samarbetet med apotekens per-
sonal utvecklas.