Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Talerätt för vissa utländska konsumentor- gan

ANA MARIA NARTI (fp), 2000-12-06 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till

den gemensamma reservationen 2 i mom. 4.

I utskottsbetänkandet står intressanta uppgifter

angående just ämnet i denna reservation. Det sägs att

utskottet har, efter det att propositionen överlämnats

till riksdagen, erfarit att regeringen har för avsikt att

till kommissionen anmäla Konsumentombudsmannen

som godkänt organ. Önskemålen i motion L2 torde

därmed enligt utskottets mening till viss del vara

tillgodosedda.

Varför då gå upp och tala om våra önskemål om

de i viss mån är tillgodosedda? Jag tycker att det finns

anledning att göra det. Det är viktigt att förklara var-

för vi vill ha mycket klara kriterier när organisationer

och organ ska företräda svenska konsumenter i inter-

nationella tvister. Anledningen till detta är följande.

I Sverige finns många starka organisationer med

stora nätverk och betydande egna ekonomiska till-

gångar. Många av dessa väletablerade organisationer

tar på sig alltfler uppdrag och presenterar sig själva

som företrädare för allt större grupper av invånare. Vi

i Folkpartiet, som har skrivit under reservationen,

anser att detta fenomen kan ha negativa effekter i

samhället. Vissa organisationer vill t.ex. agera som

konsumenternas representanter, men de har ur-

sprungligen haft och har fortfarande som första upp-

gift att agera som företrädare för producenter och

distributörer av varor och tjänster. Om jag ska använ-

da ett marxistiskt uttryck kan jag säga att de företrä-

der produktionskrafterna. En sammanblandning av

intressen och syften kan lätt förekomma här.

Det finns en annan negativ sida av denna inställ-

ning hos sådana starka organisationer. Dessa negativa

effekter har med det civila samhällets utveckling att

göra.

Om stora organisationer tar på sig alltfler roller

och vill agera som budbärare för alltfler grupper i

samhället, hur ska vi då kunna få större deltagande i

samhällslivet, hur ska vi kunna bidra till utvecklingen

av nya organisationer, locka fram nya engagerade

grupper, hur ska vi kunna garantera att allt större

mångfald av delaktighet utvecklas på flera områden?

Ett sunt civilt samhälle förutsätter just en mångfald av

grupper, aktörer, på olika arenor och i olika samman-

hang. De stora organisationerna har ingen anledning

att ständigt expandera genom att lägga beslag på

alltfler frågor och ta på sig ansvaret för alltfler grup-

per. Vi vill söka renodlade konsumentorganisationer,

inte därför att vi lider av någon sjuklig fixering vid

renhet utan därför att vi vill uppmuntra alla männi-

skor att ta ansvar för sin vardag, organisera sig, aktivt

bidra till utvecklingen av ett samhälle karakteriserat

av effektiv delaktighet.

Som bekant är mitt engagemang för invandrare

mycket djupt. Vi som har tvingats lämna våra länder

lever i många länder samtidigt. Vi har släkt och vän-

ner överallt. Vi reser mycket. Då är vi faktiskt mycket

ofta mycket utsatta som konsumenter. Just för

migrantbefolkningen är konsumentskyddet mycket

viktigt. Men samtidigt måste man konstatera att just

migrantfolket oftast är dåligt skyddat också på det

nationella planet.

Det är mycket viktigt att invandrarorganisationer

börjar att agera för att informera om konsumenträtt

och kanske också organiserar sig för att representera

konsumentgrupperna. Men för att de ska göra det

måste det finnas spelrum för nya grupper och nya

organisationer på samhällets arenor. Därför har vi

argumenterat och fortsätter att argumentera för att

sammanblandning av intressen och grupper inte ska

kväva utvecklingen av nya organisationer i det civila

samhället.

Debatten

Hämtad sida: 4

4 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ANA MARIA NARTI (fp): Talerätt för vissa utländska konsumentor- gan (2000-12-06) — PRESS0