Herr talman! Vi debatterar i dag folkbildningsfrågor, ett värdefullt arv från vår tidigare demokratiprocess, framför allt för de mindre välbeställda, så att de ska få chans till bildning och personlig utveckling. Folkbildning har fortfarande en mycket viktig roll som komplement till andra utbildningsalternativ. Just därför anser vi att det är rimligt att stat och samhälle via skattemedel ger stöd till folkbildningen.
Vad vi däremot har oroat oss för är den bristande kontroll som har uppvisats på många vis. Därför välkomnar vi regeringens ansats att komma till rätta med utvärdering av folkbildningen. Vidare vore det enligt oss på sin plats att lägga till en skrivning om att syftet med folkbildningen även ska vara att främja förståelsen för det svenska samhället och hur vår historik har format oss.
Det är centralt i Sverigedemokraternas politik att skattemedel ska användas för att stärka en nationell gemenskap i samhället. Det är alldeles riktigt som Tina Ehn sade tidigare: Vi är olika partier och har olika syn på hur vi i samhället kan få en gemenskap att fungera. Vi har sett hur alla partier har kört sin modell när det gäller integrationspolitik. Det har hjälpt föga. Vi vill inte stödja samhällssplittrande projekt som riskerar att leda till kommunikationssvårigheter och utanförskap, vilket har skett de senaste 30 åren.
Med begreppet "mångkulturalistisk" menar vi i första hand sådana verksamheter som syftar till att bejaka och förstärka kulturella, religiösa och identitetsmässiga skillnader mellan Sveriges invånare. Det är då vi får ett vi-och-de-samhälle, Tina Ehn, en sorts klicksamhälle där vissa bor för sig och lever för sig och vissa lever på andra ställen.
Mot bakgrund av det anser Sverigedemokraterna att statligt stöd till mångkulturalistiska verksamheter, även inom ramen för folkbildningen, ska dras in. I stället är det vår mening att riksdagen bör besluta om att de medel som tillskjuts folkbildningen ska riktas till väl genomtänkta kunskapssatsningar, framför allt inom de områden där det finns brist.
I propositionen bedömer regeringen att Myndigheten för yrkeshögskolan bör få i uppdrag att utöver pågående översyn av kontakttolksutbildningens innehåll även se över kontakttolksutbildningens omfattning.
Kontakttolkar är ytterligare en av regeringens integrationspolitiska åtgärder som Sverigedemokraterna inte ställer sig bakom. Det är inte särskilt hög kvalitet på kontakttolkarna, som det ser ut i dag. I stället prioriterar vi att medel i större grad läggs på åtgärder för teckentolkar.
Herr talman! Låt mig nu för en stund gå över till jämställdhet. I propositionen diskuteras åtgärder för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Regeringen bedömer att Folkbildningsrådet bör genomföra en studie om jämställdhet inom folkbildningen.
För att över huvud taget kunna utvärdera jämställdhet krävs att begreppet är tydligt definierat. Vi menar att jämställdhet uppnås då män och kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Vi betraktar det däremot inte som ett problem att kvinnor och män delvis gör olika livs- eller yrkesval, så länge det är ett resultat av fri vilja och så länge det finns utrymme för enskilda att bryta mot normen. Vi oroas av skrivningarna i propositionen, som tycks utgå från synen att all ojämn fördelning är negativ. I propositionen framgår det även att syftet med studien är att den ska tjäna som underlag för en bedömning om ytterligare åtgärder bör vidtas på jämställdhetsområdet.
På grund av vad jag har anfört anser Sverigedemokraterna att riksdagen inte ska ge regeringen mandat att bemyndiga Folkbildningsrådet att genomföra aktuellt förslag på studie.
Jag yrkar därför bifall till reservationerna 3, 6, 7 och 10.