Herr talman! Vi ska nu debattera betänkandet som handlar om regeringens proposition om folkbildningen.
Vi socialdemokrater har fyra reservationer och ett särskilt yttrande i detta ärende. Vi står naturligtvis bakom dessa, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 1.
Herr talman! Som socialdemokrat drivs jag av våra grundvärderingar. Jag vill ha ett samhälle som bygger på demokrati, jämlikhet och rättvisa, där solidariteten är en självklarhet och där frihetsbegreppet inte begränsas till det marknadsliberala ordet valfrihet.
För oss handlar frihet om något helt annat än att välja mellan olika varor och tjänster. Frihet handlar om att kunna göra sina egna livsval och styra sitt liv.
Jag vill se ett demokratiskt samhälle där människor ses som medborgare, inte som kunder på en marknad - medborgare som har en bred bildning och som ges möjlighet att delta i ett rikt kulturliv. Jag vill se en kultur som är självständig och kritiskt tänkande, ett demokratiskt kulturliv präglat av tillgänglighet och mångas delaktighet. Jag vill se medborgare som deltar i samhällsutvecklingen och tar ansvar för sitt eget och andras välbefinnande. För att lyckas nå dit krävs att varje individ ges förutsättningar att utvecklas och öka sin egen kunskapsnivå.
En av de viktigaste grunderna för vårt välbefinnande är att vi ser mening och sammanhang i det som sker i vår omvärld. I dag lever vi i en tid där det är svårt att hänga med i den snabba omställningen på flera områden. Tempot är högt, och kraven ökar hela tiden. Många upplever stress och maktlöshet.
Vi har ett informationsöverflöd som är svårt att manövrera i för den enskilde för att kunna sålla bort onödig information, värdera lättillgängliga uppgifter, förhålla sig kritisk, granska, självständigt tolka och av brottstycken skapa begripliga och meningsfulla helheter.
Vår tid präglas av professionalisering, specialisering och fragmentisering. Kulturellt, socialt och demokratiskt deltagande beror i allt högre grad på kunskapsnivå.
Folkbildningen kan bidra till att minska kunskaps- och klassklyftorna i vårt samhälle. Bildning har den fördelen jämfört med utbildning att den just syftar till att individen utvecklar en personlig relation till sina kunskaper. Den relationen uppfattar väldigt många människor som en av livets viktigaste drivkrafter och glädjeämnen.
Att vidga sitt vetande och sin förståelse av sig själv och världen, att själv söka och vinna visdom, att med hjälp av litteratur, utbildning, information, samtal och fantasi ständigt söka fler förklaringar och nya perspektiv, det är en process som präglar folkbildningen. Den förutsätter också gemenskap där tankar kan prövas och brytas. Mötet mellan individer med olika erfarenheter och olika intressen är en del av pedagogiken.
Individens hela livssituation och unika förutsättningar har alltid varit folkbildningens utgångspunkt. Lärandets betoning ligger på sammanhang, insikt och personlig utveckling.
Herr talman! Sverige är ett mångkulturellt land med nästan alla världens länder, språk och kulturer representerade. Det är en enorm tillgång för ett litet land i en globaliserad värld. Men mångfalden är en i hög grad outnyttjad resurs. Diskriminering utestänger på grund av etnicitet men också på grund av funktionsnedsättning, ålder, kön och sexuell läggning.
I takt med den ökade inflyttningen till städerna växer både befolkningen och mångfalden. Här blir också samhällets socioekonomiska klyftor som tydligast.
Bildning och utbildning är nyckelfaktorer för att minska klyftorna, och här har folkbildningen en stor roll att spela. Minskade utbildningsklyftor och ökad delaktighet är helt nödvändigt om inte polariseringen allvarligt ska utmana demokratin och medföra att antidemokratiska krafter ökar sitt inflytande. Det är med stor oro, herr talman, jag ser dessa nationalistiska, främlingsfientliga krafter sprida sitt ogräs både här i Sverige och i övriga Europa.
Vi får aldrig ta demokratin för självklar. Varje människa föds unik men fri och okränkbar. Alla människor är olika men lika mycket värda. Ingen människa - någonstans, någonsin - har rätten att trampa på någon annan.
Till försvar för människan har vi demokratin. Demokratins regler, skyldigheter och rättigheter har vi tillsammans satt upp för oss själva och våra medmänniskor till skydd för det grundläggande: det lika människovärdet.
Folkbildningens insatser kan samverka med det övriga samhället för att motverka utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering. I folkhögskolor och studieförbund kan människor utveckla metoder för interkulturell dialog och reflexion.
Herr talman! I de syften för folkbildningen som föreslås vill vi se en komplettering av det första syftet som lyder: Stödja verksamheter som bidrar till att stärka och utveckla demokratin - och här kommer vår komplettering - och som utgår från alla människors lika värde och rättigheter. Detta syftar till att säkerställa att främlingsfientliga organisationer inte kan komma i fråga för statsbidrag för folkbildningsverksamhet.
Socialdemokraternas främsta prioritering för politiken för nästa mandatperiod är allas rätt till arbete och delaktighet. Vi tror på ett sammanhållet Sverige där människors bästa förmågor och möjligheter att delta och växa utifrån sina egna erfarenheter utgör idén om det livslånga lärandet. Folkbildningens olika delar med studieförbund och folkhögskolor har med sina olika perspektiv unika möjligheter att klara av detta viktiga arbete.
Sverige är ett fantastiskt land men kan bättre. De senaste åtta åren har klyftorna vuxit. Allra tydligast ser vi hur kunskapsklyftan växer. Sverige utmärker sig i EU som ett land där skillnaderna växer allra snabbast.
Vi menar att det är anmärkningsvärt att man i en tid som utmärks av en historiskt hög arbetslöshet och ökande klyftor inte massivt satsar på kunskap. Långtidsarbetslösheten biter sig fast på allt högre nivåer i så gott som varje åldersgrupp. Försörjningsstödskostnaderna i landets kommuner växer då människor utförsäkras ur sjukförsäkring och a-kassa. Således är det anmärkningsvärt att regeringens politik för att få människor i studier och jobb inte omfattar hela folkbildningens organisationer.
Vi socialdemokrater vill satsa på jobb och utbildning. För att stå starka i framtiden måste vi i Sverige konkurrera med hög kompetens och goda arbetsvillkor och inte med låga löner. Här ser vi folkhögskolan som en av flera viktiga aktörer för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet, till en ny utbildning och inte minst till tron på sig själva.
Vi vet att folkbildningens pedagogik passar många som tidigare har tyckt att skolan inte varit kul och passat för dem. Vi vill bland annat utöka antalet folkhögskoleplatser för de unga som är arbetslösa och utan gymnasiekompetens, utöver vad regeringen föreslår. Den fria och frivilliga folkbildningen är en verksamhet som ska värnas.
Vi har i vår budget för 2014 föreslagit att rekryteringen av unga till folkhögskolan ska ske genom samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna. Vi föreslog också 1 000 fler platser på folkhögskolan än regeringen.
Folkbildningen är en angelägenhet för hela samhället, och ansvaret för det ekonomiska stödet till folkbildningen delas mellan stat, landsting och kommuner. Vi kan konstatera att det ekonomiska ansvarstagandet på kommunal nivå inte har levat upp till riksdagens intentioner.
En sammanställning från 2012 över kommunernas bidragsgivning till studieförbunden visar på en mycket negativ utveckling. Statens andel av bidragen till studieförbunden har från 1992 till 2012 ökat från 55 procent till 73 procent. Under samma period har kommunernas andel minskat från 30 procent till 15 procent, och landstingens och regionernas andel har minskat från 15 procent till 12 procent. Flera kommuner - 2012 var de 16 - budgeterade inga bidrag alls till folkbildningen.
Med tanke på den förda borgerliga politiken förstår jag att många kommuner har det ekonomiskt tufft. Kostnader för sjuka och arbetslösa belastar kommunernas kassor då försörjningsstöden ökat lavinartat.
Vi anser att en dialog mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting är nödvändig. Staten kan självklart inte kommendera vare sig landsting eller kommuner att öka sitt ekonomiska stöd till folkbildningen, men regeringen kan tydliggöra riksdagens ambition med ett delat ansvar för stödet. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur det offentligas gemensamma ansvarstagande för finansieringen kan säkerställas. Vi anser att regeringen ska ta initiativ till årliga överläggningar med Sveriges kommuner och landsting om bidragen till folkbildningen.
I propositionen gör regeringen bedömningen att Statskontoret bör få i uppdrag att ansvara för den sammanhållna statliga utvärderingen, med underlag från Myndigheten för kulturanalys och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förkortat IFAU. IFAU ska, som vi tolkar det, koncentrera sitt uppdrag på folkhögskolorna.
Enligt vår uppfattning bidrar förslaget till en splittring av utvärderingen av folkbildningen. Det blir en uppdelning på studieförbund och folkhögskolor avseende utvärdering, både när det gäller vem som står för den och vilka utvärderingsmodeller som används. På sikt kan detta leda till en försvagning av en sammanhållen folkbildning. Det finns också en uppenbar risk för att enbart två syften blir utvärderade, nämligen minskade utbildningsklyftor samt kultur.
Vi föreslår därför att Statskontoret som ansvarigt för en samlad utvärdering av folkbildningen får mandat att inhämta underlag, såsom forskarrapporter, utvärderingar med mera från de myndigheter som anses nödvändiga, utan att regeringen i förväg avgör vilka myndigheter som ska tillfrågas.
Herr talman! Det finns så mycket att tala om när det gäller vikten av folkbildning, men tiden räcker inte till. Bildning och kultur är för oss människor nödvändigt om vi ska förstå vår samtid och ges möjlighet till reflexion och fördjupning. Det handlar om ett vara delaktig och se sammanhang och mening, att förstå sin egen viktiga del i att forma ett samhälle som står på en demokratisk grund, där det inte finns vi och de, utan man bygger på människors lika värde.
Folkbildningens unika position mellan det formella och informella kunskapssystemet måste värnas. Det är fortsatt viktigt att slå fast och värna folkbildningens fria och oberoende ställning från staten.
Vi ser studieförbundens och folkhögskolornas olika verksamheter som grenar på samma folkbildningsträd. En alltför ensidig fokusering på vikten och värdet av folkhögskolornas arbete och synen på att studieförbunden i huvudsak är en kulturverksamhet kan göra att man missar de stora värden ur bildnings- och utbildningssynpunkt som studieförbundens verksamhet utgör. Studieförbundens verksamhet är för många ett första steg i en bildningstrappa. Studieförbunden möter på ett flexibelt sätt bildningsbehov och leder människor vidare till andra utbildningsformer.
Herr talman! Jag vet att jag har överskridit min anmälda talartid, men jag vill ändå ägna en halv minut åt att säga att detta är sista gången jag står i den här talarstolen, för jag lämnar riksdagen nu efter valet. Då vill jag passa på att tacka.
Jag vill tacka talmannen och talmanskansliet. Jag vill också tacka alla anställda här på riksdagen som har gett mig hjälp under alla år och som gör det möjligt för oss ledamöter att verka här. Så vill jag naturligtvis också tacka mina kolleger för de här åren och önska alla en jättehärlig sommar. Nu blir den kort för oss ledamöter, för det är ju snart valrörelse igen, men passa på att njuta!
Er som blir kvar vill jag önska lycka till i det fortsatta arbetet. Det är ett viktigt och förtroendefullt arbete som ni alla gör. Tack för mig!
(Applåder)