Herr talman! Sedan ett par år tillbaka finns det nya regler för Kronofogdemyndighetens register. Det innebär att myndigheten ska ta bort uppgifter som är missvisande. Det gäller också bluffakturor, som då inte är tillgängliga för kreditupplysningsföretag och kreditgivare.
Dessutom har kreditupplysningsbranschen enats om att vid kreditupplysningar ta bort alla uppgifter från bolag som finns på Svensk Handels svarta lista. Det bestämdes i november-december 2011.
Justitieministern kommer att se över bedrägerilagstiftningen. Det ska bli en samlad nationell samverkan, och det kommer skarpa förslag från Rikspolisstyrelsen om att vidta åtgärder riktade mot bluffaktureföretagare.
Det är väldigt mycket som är på gång. Ska vi i det läget säga att vi vill införa en ångerrätt så att ett företag kan ångra någonting som man själv säger att man inte har ingått? Berätta för oss alla här: Hur ska man ångra ett avtal som inte har ingåtts? Om man inte känns vid att man har ingått ett avtal, hur ska man då kunna hävda att man ångrar detta? Eller om man som alternativ säger att man tydligen hade gått med på ett avtal, kan man då hävda ångerrätt?
Smarta bedragare anpassar sig efter en sådan lagstiftning. Om ångerrätten skulle vara 10 dagar ringer de efter 14 dagar och säger: Nu är det dags att betala, eftersom du inte har ångrat dig inom den tid du hade ångerrätt.
Mitt förslag, Alliansens förslag och sex partiers förslag här i riksdagen är att vi ska värna de skarpa förslag till lösningar som nu finns. Var rädd om den företagsamhet vi har. Krångla inte till regelverket så att det blir värre.