Fru talman! I det betänkande som vi debatterar behandlas motioner från allmänna motionstiden om totalförsvarsplikt och samhällstjänstgöring.
Då jag möter unga människor som står inför valet att genomföra värnplikt eller inte och människor i allmänhet är det många som tror att vi har avskaffat just det som vi kallar allmän värnplikt. Uppfattningen att det i dag helt och hållet skulle vara frivilligt - att det är upp till dig själv att välja - är ganska utbredd. Och visst är det många färre som vi i dag rekryterar eller som mönstrar och skriver in till värnplikten än tidigare. Det som vi kallar just allmän värnplikt kan i mångas ögon vara missvisande.
Men totalförsvarsplikten ger samhället möjlighet att utifrån behov bestämma hur många och vilka som ska rekryteras och skrivas in och som ska genomföra värnplikten.
Det ger oss också trygghet vid ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, som vi har diskuterat här i dag och som kanske inte uppstår under de närmaste tio åren, men vi vet inte hur framtiden kommer att se ut. Vi behöver därför ha den försäkringen att vi, då vi har behov, kan rekrytera fler soldater utifrån det behov som Försvarsmakten säger att man har.
Vi har också möjligheten att välja ut de bäst lämpade när vi har en totalförsvarspliktlag. Men det är inte alltid de som känner sig mest lämpade som är de bäst lämpade. Även om man säger att motivationen och frivilligheten också ska vara viktiga och spelar jättestor roll när man tittar på resultatet i utbildningen, är vi övertygade om att urvalet blir sämre om vi skulle kunna rekrytera värnpliktiga endast utifrån ett urval av frivilliga.
Vi vill och behöver ha fler kvinnor i försvaret och i Försvarsmakten. Nästan hela Försvarsmakten delar säkert den uppfattningen och nästan alla politiska partier.
När det gäller könsneutral värnplikt menar vi att det inte är försvarbart att kalla in samtliga kvinnor och därmed fördubbla antalet som mönstrar samtidigt som behovet av värnpliktiga är så litet.
Vi tror i stället att vi kan öka antalet kvinnor som vill genomföra värnplikten genom ytterligare och mycket bättre informationsinsatser. Pliktverket bedriver i dag ett omfattande arbete för att öka antalet kvinnor som mönstrar och därefter skrivs in. Försvarsmakten planerar att öka sin information, främst i skolor, och här har man en stor möjlighet att också öka intresset bland unga kvinnor och också visa att man är en attraktiv arbetsplats.
Jag tror att det som framför allt är avgörande om kvinnor ska genomföra värnplikten och eventuellt göra en karriär inom Försvarsmakten är om man ser Försvarsmakten som en intressant och stimulerande arbetsplats där det inte förekommer trakasserier av olika slag. Här ser vi att Försvarsmakten bedriver ett arbete, och man kan göra det mycket bättre.
Vi tycker inte heller att det i ett läge då knappt hälften av varje årskull som mönstrar skrivs in är försvarbart att fördubbla antalet mönstrande till en kostnad på ca 125 miljoner kronor.
Det webbaserade Plutosystemet, som Berit Jóhannesson nämnde, finns ännu inte. Man håller fortfarande på att prova ut det. Och visst kommer det att minska kostnaderna i fråga om de mönstrande eftersom vi hoppas att färre ska behöva komma till mönstringskontoret i onödan. Men jag tycker inte att vi ska dra för stora växlar på hur mycket vi kommer att kunna spara genom att använda Pluto. Pliktverket har gjort uppskattningen att man skulle kunna minska kostnaden för en hel kvinnlig kull att mönstra om inte alla kommer till kanske 100 miljoner kronor i stället för 125 miljoner kronor. Det är fortfarande en stor summa pengar som jag i detta läge inte tycker är försvarbar.
Fru talman! Mångfalden i Försvarsmakten måste bli bättre. Vi vill att fler ungdomar med invandrarbakgrund ska känna att värnplikten är någonting för dem.
På värnpliktskongressen för några veckor sedan var det ett ombud med invandrarbakgrund som så bra beskrev sin stolthet över att få delta, känna delaktighet, i det svenska samhället just genom sin värnplikt. Det borde fler unga människor med invandrarbakgrund få känna.
Men den främsta orsaken till att vi vill se en ökad mångfald inom Försvarsmakten och bland de värnpliktiga är att vi i dag går miste om väldigt många som försvaret behöver. Här gör Pliktverket också ett stort och ambitiöst arbete för att informera och nå ut med informationen. År 2005 genomförde man en sommarturné. Man åkte ut till invandrarförorter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Det var stora arrangemang - mässor, marknader och familjedagar. Intresset var otroligt stort. Glädjen över att få möta Pliktverket var också stor. Tyvärr var kunskapen om Försvarsmakten väldigt liten. Där kan vi, vet vi, bli mycket bättre.
Fru talman! Alliansen anser att viljan att delta i utlandstjänstgöring ska vara ett tydligt urvalskriterium då man antas till grundutbildningen. Vi delar uppfattningen att viljan och intresset för att genomföra utlandstjänstgöring efter värnplikten måste öka. Vi kan se tydliga skillnader mellan förband. Förklaringarna varierar, men den tydligaste förklaringen hittar vi i just utbildningen.
Förband där många befäl har erfarenhet av utlandstjänstgöring har ofta många värnpliktiga som anmäler sig till utlandstjänstgöring efter genomförd värnplikt. Det är då man kan se en tydlig koppling mellan utbildning och utlandstjänstgöring som intresset ökar bland de värnpliktiga.
Många gånger har inte intresset funnits vid mönstringstillfället, utan det har växt fram under utbildningens gång. Därför tycker vi att det vore väldigt olyckligt att göra viljan till utlandstjänstgöring till ett av de främsta urvalskriterierna som ska avgöra om man får genomföra värnplikten eller inte. Det måste i stället vara ett av flera urvalskriterier. Men i slutändan måste det vara de bäst lämpade som skrivs in.
Jag är övertygad om att vi skulle gå miste om många som vid mönstringstillfället inte är intresserade av att tjänstgöra utomlands men som ändrar inställning under utbildningen. Det är alltså många som är bäst lämpade som vi kommer att förlora.
I det nya utbildningssystemet blir kopplingen uppenbar. Då den tredje utbildningen kommer är den inte aktuell för den som inte är intresserad av utlandstjänstgöring. Han eller hon kommer då inte att gå den tredje utbildningen. Försvarsmakten har tid på sig att under två terminer motivera och öka intresset bland de värnpliktiga.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.