Fru talman! Jag vill börja med att tala om gemenskapspatent. Det som det handlar om är att vi behöver ett gemensamt patentsystem för hela EU. Finessen med detta är att man slipper söka patent i varje land som man vill sälja sin produkt i. Detta är naturligtvis något som gynnar uppfinnarna och näringslivet och som ger fler arbetstillfällen. Den här frågan ligger inte bara på oss här i Sverige, utan också på EU-nivå. Och Sverige är ett av de länder där man mycket hårt driver på för att få en lösning, både för att spara tid och pengar och för att slippa alla patentansökningar. Detta är därför lite grann att slå in öppna dörrar eftersom detta är någonting som regeringen redan driver. Men naturligtvis måste vi fortsätta att driva detta.
Datorrelaterade uppfinningar är ett område som växer hela tiden i takt med att alltmer i samhället blir datoriserat. Grundprincipen är att det ska vara teknikneutralt, alltså både upphovsrätt och patenträtt. Tidigare när väldigt lite var via dator fanns inte detta behov lika tydligt. Men detta behov har uppstått, och det kommer att bli större och större ju mer som blir datoriserat. Det är därför så viktigt att man ligger i framkanten av utvecklingen här.
Det får inte vara så att den som säljer sina varor i affärerna har ett fullgott skydd, till exempel uppfinnaren som har gjort produkten eller konstnären som har skrivit ett musikstycke, medan den som säljer via datorn inte har detta skydd. Därför är det så viktigt att samma skydd gäller oavsett hur man säljer produkten. Det är produkten i sig som är det viktiga.
Sedan är det givetvis viktigt att man även i datorns värld har en balans mellan konsumenternas intressen och upphovsmannens intressen, alltså konstnären eller uppfinnaren. Däremot blir det väldigt märkligt om man just i datorns värld helt slår ut uppfinnarnas och kulturarbetarnas skydd, medan man i den vanliga världen har ett fullgott skydd. Den här balansen måste finnas, men detta måste vara teknikneutralt. Det är en viktig princip.
Det är också väldigt viktigt att man inte har ett totalt fritt spelrum, vilket vi lite grann har i dag när det gäller datorrelaterade uppfinningar. Det finns alltså redan i dag tiotusentals patent beviljade för datorrelaterade uppfinningar, men det finns olika praxis, alltså hur man tillämpar regler som styr. Och det är olika regler i olika länder. Det gör att det är väldigt viktigt att slå fast vilka regler som gäller.
Man har här tidigare tagit upp diskussionen om den amerikanska modellen. Där är det väldigt tveksamt vad man kan få patent på. Där tangerar det att man kan få patent på mjukvara och rena affärsmetoder. Det är just det som vi vill komma ifrån. Det är därför som det är så viktigt att ha tydliga och klara regler som inte går den amerikanska vägen men som naturligtvis ändå innebär någon form av skydd. Där har man slagit fast att om det finns en teknisk uppfinning ska man kunna bli skyddad. Men det är alltså väldigt klara och strikta regler.
Men detta är också en fråga som inte enbart ligger på Sveriges bord, utan det är faktiskt EU som beslutar här. Och Europaparlamentet har nyligen haft en omröstning där man har underkänt det kompromissförslag som har kommit fram just utifrån att man vill gå ännu längre från den amerikanska modellen än man redan har gjort. Det gör att vi får avvakta processen inom EU. Naturligtvis driver vi vår linje. Men det är inte bara upp till oss. Och just nu har hela processen gått i stå. Det är lite grann samma problem som när det gäller gemenskapspatentet. Det är väldigt trögt.
Detsamma gäller biotekniska uppfinningar där forskningen har gått framåt. Nu kan man gå in i människokroppen på kromosomnivå. Och här är frågan om man ska kunna ta patent på till exempel en modell där man tillverkar mediciner och undersökningsmetoder inom vården kopplade till denna nya kunskap. Svaret är att man ska kunna göra det men väldigt reglerat, så att det inte blir så som man har talat om, att man tar patent på liv. Det är samma sak här som när det gäller datorrelaterade uppfinningar att det redan finns mängder med patent beviljade.
Det finns alltså redan en praxis i rättsväsendet, men vi har ingen kontroll över åt vilket håll den praxisen går. Det är därför det är så viktigt att ha klara regler.
När det gäller kopiering av litterära verk för privat bruk har det visat sig att det är ett väldigt stort problem att man har satt i system att masskopiera kurslitteratur. Det har till och med varit fall där författaren har fått inkomster från en handfull sålda böcker samtidigt som böckerna har varit spridda över universitetet. Då har man alltså olagligt kopierat mängder med böcker. Det är just för att komma från det som vi har sagt att man inte ska kopiera hela böcker. Men det görs undantag. När vi fattade det beslutet klargjordes det att är det ovanlig litteratur, gammal litteratur som endast finns i liten omfattning eller om det är svårigheter med att få tag i upphovsmannen kan man utfärda licenser, antingen med godkännande av upphovsmannen eller genom tvång. Det innebär att man helt enkelt fattar ett beslut om det för att det ska komma till exempel studenterna på ett universitet till del.
Sedan har vi frågan om kassettersättningen. Kassettersättningen går ut på att man betalar en liten avgift när man spelar in till exempel film eller musik. Man betalar för cd-skivor, tidigare vhs-kassetter och nu dvd-skivor. Orsaken till att de här reglerna finns är att upphovsmännen, de som gör film och musik, har kommit överens om att det egentligen inte ska vara tillåtet att kopiera deras verk. Det leder till att färre köper film och musik, och upphovsmännen får svårt att försörja sig. Då har man kommit fram till att man kan gå med på en kopiering för privat bruk i liten omfattning. Då måste upphovsmännen få intäkter på något sätt. Det har lösts så att man betalar 2 öre per inspelningsminut på cd-skiva, dvd-film och så vidare.
Frågan om kassettersättning handlar nog inte om att den ska avskaffas. Då tror jag inte att upphovsmännen kommer att gå med på kopiering för privat bruk. Däremot måste vi följa utvecklingen i samhället. Det finns ett stort behov av en översyn av kassettersättningen och hela upphovsrätten, som tidigare talare har påvisat. Regeringen har aviserat en sådan stor genomgripande översyn. Samtidigt har vi precis nyligen uppdaterat upphovsrätten och gjort förändringar. I det sammanhanget vill man se lite hur det fungerar i praktiken innan man ändrar allt i grunden. Det är orsaken till att det dröjer lite. Men naturligtvis kommer vi att ligga på så att det inte dröjer alltför länge innan vi får den stora övergripande översynen, som det är ett stort behov av med tanke på den tekniska utvecklingen, datoriseringen och förändringarna i samhället.