Fru talman! Som vi hörde rör detta betänkande ett stort lagstiftningsområde som också utgör viktiga fält där förutsättningarna och villkoren för stora delar av svensk företagsamhet och svenskt näringsliv slås fast. Här finns möjlighet att öppna för ett mer skapande Sverige där det blir lättare för människor att förverkliga sina idéer.
Moderaterna har sju reservationer i detta betänkande. Jag står bakom samtliga dessa, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation 1 som handlar om att underlätta och förenkla patentansökningar.
Fru talman! Just debatten om förslag på reformer som underlättar patentansökningar är ohyggligt angelägen att föra. Det är en debatt som inte alltid får det utrymme eller den uppmärksamhet den förtjänar. Det är viktigt för vår växtkraft att innovationer verkligen leder till att fler affärsidéer förverkligas, att fler företag bildas och att befintliga företag växer och utvecklas vidare. I det här sammanhanget spelar patentskyddet en stor roll när det gäller bedömningar av affärsrisker och möjligheter till framtida värde av investeringar.
Jag hoppas att alla här inne är överens om att patentsystemet måste effektiviseras och förenklas och att kostnaderna för det också måste sänkas. I en undersökning kring innovationsskyddet för mindre företag som Svenskt Näringsliv presenterade i april förra året hävdade mer än sju av tio företagare att kostnaderna för patent är för höga. Detta borde mana den här kammaren inte bara till eftertanke och diskussion utan också till konkreta reformer.
Vi känner också alla här inne till svårigheterna med att komma fram och komma överens i frågan om ett gemenskapspatent. Dessa svårigheter får inte lägga en hämsko över det arbete som svenska beslutsfattare och svenska politiker måste göra här i Sverige. Andan, idéerna och syftet bakom förslaget till ett gemenskapspatent måste vi försöka uppnå trots de låsningar som finns i Bryssel. Låsningarna på detta viktiga område måste övergå till lösningar. Jag vill veta hur regeringen arbetar för detta och hur Socialdemokraterna ser på saken.
Vi måste nu försöka laga efter läge. Det första förslaget på gemenskapspatent lades fram i juli 2000, och vi har inte längre oceaner av tid att spilla. Detta är viktigt för Sveriges växtkraft, det är viktigt för Europas styrka och det är viktigt just nu. Vi behöver fler uppfinnare. Vi behöver fler idéer som också förverkligas. Det ger jobb och högre välstånd.
Fru talman! Upphovsrätten är en central del i den intellektuella äganderätten. Det är med hjälp av en upphovsrätt som författare, tonsättare, musiker, regissörer, kulturarbetare och andra företagare får möjlighet att själva bestämma över sina verk och själva kunna ta betalt för det som de skapar. Det är klart att upphovsrätten har en viktig ekonomisk funktion, både för den enskilde konstnären eller entreprenören och för de företag som verkar i de olika kulturbranscherna. Men den djupare betydelsen går ännu längre och är mer av moralisk karaktär. Det handlar om att försvara skaparens rätt att bestämma över sitt verk. Den som satsar inte bara tid utan också ett stort engagemang, kanske till och med sin själ, på ett konstverk eller en skapelse måste också ha möjlighet att påverka hur detta sedan ska spridas och distribueras. Det är förstås också särskilt viktigt och angeläget att upprätthålla respekten för upphovsrätten i ett land som i allt högre grad kommer att behöva ta betalt för skapande och kreativitet.
Moderaterna klargjorde när vi antog propositionen
Upphovsrätten i informationssamhället
att vår upphovsrättsliga lagstiftning från 1960 har karaktären av ett lapptäcke. Den är svåröverskådlig, och detta bidrar till att komplicera upphovsrätten och göra den än mer svårtillgänglig för den enskilde. Det är beklagligt att så är fallet, och vi strök redan i våra motioner under vikten av att snabbt se över lagstiftningens utformning. Vi ser nu fram emot att regeringen driver på den förenkling som är nödvändig för att öka tydligheten, för att skapa teknikneutrala regler och för att öka förståelsen och respekten för upphovsrätten. Det finns skäl att fråga hur det arbetet egentligen går på Justitiedepartementet.
Fru talman! I samband med riksdagsmotionerna på propositionen
Upphovsrätten i informationssamhället
strök Moderaterna också under vikten av att göra en snabb översyn av frågan om kassettersättning. Trots de skärpningar av upphovsrätten och trots de förbud mot att bryta kopieringsskydd som vi inrättade håller regeringen fortfarande fast vid modellen att det ska vara stora, kollektiva system som reglerar detta.
Det finns skäl att titta på till exempel Storbritannien, Irland och Luxemburg, där man helt har avskaffat kassettersättningen för att gå mot individuella system med en mycket högre grad av träffsäkerhet. Den enskilda användaren betalar direkt till upphovsmännen.
Det tycker jag är en utveckling som skulle vara rimlig också i Sverige, nämligen att nivån på kassettersättningen ska nedåt och att vi ska ersätta schablonsystemen, som vi vet slår orättvist, med en starkare upphovsrätt med en direkt koppling till det individuella nyttjandet av den enskilde upphovsmannens verk. Detta är rättvisare både mot upphovsmannen och mot konsumenterna.
Här måste regeringen med sitt stora regeringskansli och sitt stora justitiedepartement ta de initiativ som krävs. Så kan vi också stärka respekten för upphovsrätten.