Fru talman! I debatten har man hittills talat om de problem som kan finnas med lagstiftningar och hur skatt ska tas ut. En förutsättning brukar vara att det finns något att beskatta. Därför är det bra om tillkomsten av något att beskatta också nämns i detta sammanhang.
Långsiktigt måste därför svenska företag ges likvärdiga villkor som konkurrerande företag i andra länder. Skatter utgör en pålaga som därför också måste beaktas i utformningen av företagsskatter här i landet. Alliansregeringen är väl medveten om detta, och därför vill regeringen avveckla skadliga skatteinslag som motverkar sitt syfte. Ett sådant är förmögenhetsskatten. En rad andra förändringar har också genomförts.
Småföretagens villkor skiljer sig från de större företagens förutsättningar genom att företagen ofta är en personlig del av företaget. Förutsättningarna för de mindre företagen är också känsliga när det gäller kapitalförsörjning, kassaflöden och så vidare. Även mindre nya pålagor kan innebära ekonomiska problem, och detta måste beaktas när riksdagen fattar beslut som påverkar småföretagen. Det finns tyvärr fortfarande exempel på hur denna kammare fattar beslut där man inte inser vilka kostnader som små företag får på grund av att man vill komma åt andra mindre önskvärda företeelser i samhället. Detta gäller särskilt småföretag i uppstartsskedet innan man vet om verksamheten är ekonomiskt hållbar.
Kristdemokraterna välkomnar därför flera nya förslag som bereds som ytterligare avser att förbättra villkoren för de mindre företagen samtidigt som nya arbetstillfällen skapas.
Fru talman! Kristdemokraterna är övertygade om att utvecklingsmöjligheterna i de mindre företagen måste tas till vara och att fler incitament med lägre arbetsgivarkostnader för anställda på sikt måste genomföras när det ekonomiska utrymmet så tillåter.
Kapitalförsörjning är ett annat viktigt inslag i småföretagande för att utveckla nya produkter och tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Flera aktiva kommuner visar också på bättre resultat jämfört med dem som inte har ett fungerande arbetsliv med näringslivsinsatser. Gnosjö är ett sådant exempel. Dessa kommuner uppvisar även en högre sysselsättningsgrad bland nya svenskar, vilket givetvis påverkar andra områden i kommunernas verksamheter och kostnaderna för dessa. Nystartszoner är ett nytt inslag i försöken för regeringen och Alliansen att söka öka möjligheterna för företagande och arbetstillfällen inom vissa områden.
Fru talman! I betänkandet tas frågan om tonnageskatten upp, vilket vi hört mycket om i dag. Skatteutskottet har tidigare gjort ett tillkännagivande i frågan. Det har emellertid visat sig att frågan om ett internationellt sjöfartsregister är en annan viktig del i sjöfartens utmaningar som också måste få en lösning. Dessutom har vi en latent ackumulerad skatteskuld hos sjöfartsnäringen som ännu inte har lösts ut. Alla tre frågeställningarna har uppmärksammats av regeringen, men det är viktigt för svensk sjöfart att det går att finna hållbara lösningar för Sverige. Även fortsättningsvis är detta en mycket viktig näring för landet. Sjöfartstransporterna är dessutom mest miljöeffektiva, och flera nationellt viktiga näringar, exempelvis skogsbruket, är direkt beroende av detta transportslag.
Fru talman! Jag konstaterar att utskottet betonar att det kommer att tillsättas en utredning som ska se över systemet för fastighetstaxering. Detta är nödvändigt för att vi ska få en långsiktigt hållbar fastighetsbeskattning utan orimliga konsekvenser. Det finns därför ingen anledning att här utveckla problemen i fastighetstaxeringen, men som ett exempel kan nämnas att tidigare har fastighetstaxeringen utformats så att man har olika fastighetsvärden beroende på vilken sidan av gatan man bor. Detta är inte hållbart i längden.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.