Fru talman! Ärade ledamöter! Åhörare! Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet - det låter tråkigt. Vad handlar det om? Ja, det handlar om mycket pengar.
I årets budget handlar det om skatt på kapital. Hushållen betalar 33 miljarder. Skatten på företagsvinster uppgår till 105 miljarder kronor. Avkastningsskatt är 11 miljarder. Fastighetsskatten och fastighetsavgiften är sammantaget 27 miljarder. Stämpelskatten, när vi köper hus, är 10 miljarder. Kupongskatt är ungefär 4 miljarder. Och så har vi två poster till, nämligen förmögenhetsskatt, noll miljarder, och arvs- och gåvoskatt, noll miljarder.
Fru talman! Det här anknyter en smula till vad Helena Leander sade - det är inget angrepp på något sätt. Helena Leander sade: Det har inte hänt mycket under de senaste åren. Jag vill påstå att det har hänt mycket under de senaste åren just på de här områdena. Men det är lätt att glömma det stora som har hänt, nämligen att framför allt bostadsbeskattningen har genomgått en revolution. Den stora revolutionen på detta område är att ingen längre är rädd för att få en väldig fastighetsskatteökning, avgift eller inte.
Den är förutsebar. Man kan diskutera om den är orättvis eller inte. Det vet jag att socialdemokrater ofta gör. De vill ofta ha högre skatter. Men jag tror att detta är det allra viktigaste. För 100 procent av vårt svenska folk är fastighetsavgiften numera förutsebar, och det är någonting som man är väldigt glad för. Det har blivit lugn och ro på det här området.
Jag tror att det är det allra viktigaste som har hänt. Sedan händer det också mycket andra saker. Jag ska återkomma till detta med tonnageskatten. Men när man ser på vad vi har att gå igenom här kan man se att det är en massa saker, till exempel på boendeområdet. Vi har flyttat ut kapitalbeskattningen helt och hållet. Därigenom omfattas inte fastigheter. Det kommer en utredning om att också hela fastighetstaxeringen kommer att förenklas och möjligen också tas bort helt och hållet. Vi kanske inte behöver det alls i den här omfattningen.
Fredrik Olovsson tog utförligt upp detta med tonnagebeskattningen. Jag är tacksam för att han gjorde det, för det är en viktig fråga. Man kan fråga sig: Vad har hänt på detta område under de senaste tio åren? Det är bra att ibland ha något perspektiv på det. Jag är glad, fru talman, över att kunna säga att jag alltid har röstat för att vi ska avskaffa tonnageskatten. Och det är den stora skillnaden jämfört med de rödgröna partierna. Där hade man den motsatta åsikten fram till 2004. Det är det som är problemet. Jag är tacksam för att ni har ändrat åsikt på den här punkten. Bosse Ringholm, dåvarande finansministern, skrev till mig 2004, eller någonting sådant, att införandet av tonnageskatt är en främmande del av svensk skattepolitik. Det var de ord han använde.
Nu har det inte gått så fort. Det ger jag gärna Fredrik Olovsson ett erkännande för. Det har inte gått så fort som vi hade tänkt oss och hoppats på. Det finns olika orsaker till det. Det handlar bland annat om den utredning som Bosse Ringholm tillsatte och gav direktiv till. Utredningsmannen var Göran Ekström, dåvarande chef för Tullverket eller något liknande. Han var tidigare tillförordnad landshövding i Södermanland. Den utredningen beaktade inte just det som Ulf Berg och Fredrik Olovsson var inne på, nämligen den latenta skatteskulden. Det har aldrig blivit utrett.
Jag måste rätta Ulf Berg på den punkten. Det handlade inte om 1 miljard, utan det handlade om mellan 10 och 20 miljarder kronor, och vi kan nog vara överens om att det var en ganska betydande summa.
Jag har hört i denna kammare, fru talman, att Fredrik Olovsson och nuvarande finansministern, Anders Borg, är överens på den här punkten. Man är inte villig att skänka de här pengarna till rederinäringen, utan man måste se till att göra någonting åt det här. Det håller jag också med om. Det är inte rimligt att vi ska ge en bransch en sådan stor latent skatteskuld, utan man måste hantera denna.
Då kan man fråga sig: Hur ska detta ske? Ja, det är inte så enkelt tekniskt. Det är jag övertygad om att det inte är. För det finns en viktig sak i tonnageskatten utöver hur man tar ut den. Det går ju på bruttot och är ett alternativ till vanlig vinstbeskattning. Det handlar om möjligheterna - och det är den största finessen med tonnageskatten - att förnya tonnaget. Det är det viktigaste, och det tror jag är drivkraften för många andra länder som har infört det här. Man kan använda företagsvinster som man inte behöver ta fram till beskattning när man använder just tonnageskatten.
Jag är helt övertygad, fru talman, om att detta så småningom kommer, men jag menar att man måste lösa detta med den latenta skatteskulden.
Sedan, fru talman, har det tillkommit ett annat moment. Det hoppade Fredrik Olovsson över. Jag tror bara att det beror på dåligt minne. Men det är ändå på det sättet att anledningen till att ett antal svenska rederier flaggar ut just nu - det är olyckligt; det håller jag med om - är att det finns andra länder som har andra internationella register. De medger också någonting som vi i Sverige inte är villiga att gå med på, nämligen bemanningsavtal som är mindre förmånligt för svenska sjömän. Jag är stolt över att vi håller fast vid de svenska bemanningsavtalen. Det är en viktig del. Vi ska se till att inte för många fartyg går över till andra länder av just den anledningen, för bemanningsavtal och att de svenska sjömännen har det bra på svenska fartyg är en väldigt viktigt del av svensk sjöfartspolitik. Vi ska inte gå den vägen.
Men det är alldeles riktigt som Fredrik Olovsson säger, att det är alldeles för många rederier som går över till Danmark och så vidare. Jag gillar inte det. Vi borde ha en annan och bättre lösning på detta.
Det finns oerhört mycket att säga allmänt om företag och investeringar. Eftersom tiden lider denna dag när det är många andra debatter ska jag försöka att inte överskrida min tid, men jag måste ändå påpeka en motsägelse i de socialdemokratiska särskilda yttrandena när det gäller boendebeskattningen. Det är, såvitt jag förstår, välmenande i båda fallen men från helt motstridiga utgångspunkter.
Ni vill i yttrandet ha en väl fungerande hyresmarknad med ett bra utbud av bostäder av hög kvalitet i hela landet. Jättebra! Mycket bra, tycker jag.
Men så läser man i nästa särskilda yttrande om andrahandsuthyrning av bostäder. Där tycker ni att det är fel att man har höjt gränsen från 12 000 kronor till 18 000 kronor.
Dessa två punkter går inte ihop, fru talman. Det finns en absolut motsättning i dem, för finessen med att höja just det skattefria schablonavdraget är att man ska få ut fler lägenheter på andrahandsmarknaden, att man kan hyra ut en del av sin lägenhet. Det är det som är själva finessen. Det är det ni vill ha i det ena yttrandet, men sedan sätter ni er emot det verktyg som finns i det andra yttrandet.
Någon konsekvens måste man ha i det här sammanhanget. Jag tror helt enkelt att ni inte vill ha ett höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning, men ni måste inse att det är en viktig del av det som ni vill ha i det andra yttrandet, nämligen en flexibel bostadspolitik.