Fru talman! Greger Tidlund har frågat mig dels om jag avser att ändra min bedömning av kommunernas ekonomi mot bakgrund av de bedömningar som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt enskilda kommuner gör och ta något initiativ med anledning av det, dels om jag delar den uppfattning som alla partier har i SKL:s välfärdsberedning och vilka åtgärder jag vill vidta med anledning av detta. Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna för försörjningsstödet som bland annat införandet av den bortre gränsen i sjukförsäkringen innebär.
Enligt Greger Tidlund har regeringen presenterat en alltför ljus bild av det kommunalekonomiska läget i vårpropositionen. Låt mig påminna om hur det såg ut för ett år sedan. I maj 2009 redovisade SKL en prognos över resultatutvecklingen som pekade på ett resultat 2009 på minus 3 miljarder kronor för kommunsektorn som helhet, vilket var detsamma som enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition. Utfallet för 2009 blev dock något helt annat, ett överskott på 14 miljarder kronor. Detta visar på svårigheterna att förutsäga den ekonomiska utvecklingen, något som var extra svårt under det inledande skedet av den globala finanskrisen. Det rådde då stor osäkerhet om hur djup och långvarig krisen skulle bli och hur den skulle påverka bland annat kommuner och landsting.
Beträffande innevarande år har regeringen redovisat en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling i 2010 års ekonomiska vårproposition. SKL, kommunernas och landstingens egen intresseorganisation, redovisar nu i maj en bedömning som innebär att resultatet i år för kommunsektorn beräknas till plus 19 miljarder kronor. Det är 9 miljarder kronor mer än enligt regeringens bedömning. För 2011 räknar SKL med 4 miljarder kronor i överskott. Regeringens bedömning är ett överskott på 1 miljard kronor.
Det finns således inget fog för påståendet att regeringen har presenterat en alltför ljus bild av utvecklingen under de närmaste åren.
Enligt ett räkneexempel som SKL:s välfärdsberedning nyligen har presenterat skulle den genomsnittliga kommunalskatten behöva höjas med omkring 13 kronor fram till 2035. Om vi i stället blickar tillbaka 25 år i tiden kan vi konstatera att den genomsnittliga kommunalskatten har ökat - med drygt 2 kronor. Även under de gångna 25 åren har kraven på den kommunala verksamheten successivt ökat. Trots detta har vi en kommunal verksamhet som i huvudsak fungerar väl. Till exempel brukar SKL framhålla att svensk sjukvård står sig väl vid internationella jämförelser. När det gäller förutsättningarna för kommuner och landsting på längre sikt är det viktigt att dessa analyseras och diskuteras på ett seriöst sätt. Att med hjälp av ett räkneexempel försöka förutsäga utvecklingen är dock, på grund av den osäkerhet som finns, vanskligt.
Beträffande kostnadsutvecklingen för försörjningsstödet är detta något som har beaktats i den bedömning av kommunsektorns finansiella utveckling som redovisas i den ekonomiska vårpropositionen. Det har således vägts in i bedömningen av kommunsektorns resursbehov. Men regeringen följer den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn och återkommer med en förnyad bedömning i budgetpropositionen för 2011.