Fru talman! Nu är det ju inte De rödgröna som har ansvar för landet, som ministern försöker förespegla oss. Det är faktiskt den borgerliga regeringen som har ansvar för landet. Det var detta jag ställde frågor om - hur ni har hanterat krisen. Jag är medveten om att detta är en av de värsta finanskriserna sedan 30-talet, men faktum är att Sverige när det gäller arbetslösheten kommer sämre ur denna kris än vad andra länder gör. Det är inhemskt producerat, och det tycker jag att man måste fundera över.
I mitt förra inlägg sade jag att även KI, Konjunkturinstitutet, gör bedömningen att regeringens konjunkturstöd som engångssatsning i år inte räcker för att klara välfärden i kommunsektorns ekonomi. I synnerhet landstingen behöver ett tillskott. Annars behövs nämligen stora anpassningar av verksamheten, och det betyder i klartext nedskärningar i sjukvården. Hur mycket nedskärningar i sjukvården tycker ministern att landstingen ska göra för att anpassa verksamheten? Mellan 2008 och 2009 har antalet sysselsatta i kommunsektorn minskat med 25 000 personer, och regeringen skriver själva att detta kan förklaras av den svaga utvecklingen av skatteintäkterna.
Sedan tar ministern räkneexempel från SKL och välfärdsutredningen som säger att det om vi fortsätter att finansiera välfärdstjänsterna på samma sätt som i dag motsvarar en skattehöjning med 13 kronor 2035. De exempel på lösningar SKL skissar på visar att rationaliseringar och ökat arbetskraftsdeltagande ger liten utdelning i förhållande till själva finansieringsbehovet, och det kommer att krävas hårda prioriteringar i framtiden. Vilka prioriteringar anser ministern att kommun- och landstingssektorn ska göra för att slippa höja skatten med 13 kronor?
Det finns exempel på var pengarna finns någonstans, och det är uppenbart att det finns en stor källa att ösa ur. Det jag tänker på är det så kallade skattefelet, som uppgår till 133 miljarder - varav 66 miljarder faktiskt är svartarbete. Det skulle bli en rejäl slant att få in i kommun- och landstingssektorn. Skatteverket har begärt mer medel för att komma åt detta skattefel, men regeringen är lomhörd. Skatteverket gör en bedömning av vad som händer med uteblivna anslag. Jag tänker inte gå in på detta, men det finns 133 miljarder. Jag lovar att det räcker en bra bit för att motverka de 13 kronor i skattehöjning som regeringen räknat fram.
Vad gör då regeringen när det gäller detta? Jo, man föreslår att man ska ta bort revisionsplikten för små företag, vilket enligt regeringen själv innebär att skattefusket ökar. För att kompensera detta höjer man stämpelskatten för vattenkraft - vilket kommer att innebära att konsumenterna får betala 1,6 öre mer per kilowatt - och för hyresfastigheter, i stället för att ge Skatteverket mer medel för att klara av sitt uppdrag.
Peter Hultqvist tog upp frågan om socialbidrag. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är bland de högsta på tio år - 11 miljarder - och kurvan pekar uppåt. Det är framför allt unga, utrikes födda som inte ens kommer in på arbetsmarknaden. De får börja sitt nya, vuxna liv med att gå på socialbidrag. Det ska ingen behöva göra.
När den borgerliga regeringen tillträdde var överskottet i de offentliga finanserna 70 miljarder. I dag pekar prognoserna mot ett lika stort underskott 2010. Det behövs en ny färdriktning för att ta Sverige ur krisen och långsiktigt klara välfärden. Vi rödgröna har presenterat en budget där vi tillför 12 miljarder i ökade resurser till landsting och kommuner, varav 9 miljarder är bredare satsningar på mer personal. Vad tänker regeringen göra?