STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rovdjurspolitikens inriktning
Herr talman! Jag tror inte att jag ska säga exakt hur många vargar det ska vara i Dalarna. Däremot står jag helt bakom att den gynnsamma bevarandestatusen är 170-270 vargar.
Sedan är jag den första att tro att vi får färre problem ju större geografisk yta vi kan sprida ut vargarna på. Nu kommer det en utredning i mitten av mars, tror jag - eller det kanske till och med är i dag - om det här med rovviltstängsel och liknande och hur effektivt det är. Det kanske är så att man måste se till att stängslen kommer först och vargen sedan, för att undvika problemen. Man kanske måste fundera lite över var det kan finnas marker där det är lämpligt att vargen finns etablerad.
Som vi har haft det så här långt fungerar det nämligen inte bra, och det tror jag att även Isak From är överens med mig om. Då tror jag att man måste tänka lite utanför boxen. Om nu Sveriges riksdag har bestämt att det ska finnas ett visst antal vargar måste vi också se till att det fungerar så bra som möjligt.
Det finns nog all anledning att återkomma till de här reglerna. I fredags hade vi en interpellationsdebatt om hur fårägare kan hamna i bekymmer och helt plötsligt bli brottsmisstänkta därför att vargen har tagit sig in. Det där måste ju också klaras ut; jag tycker nog att en djurägares skyldighet är att hålla djuren innanför staketet och se till att de mår bra, och sedan kanske staten får hålla reda på sina djur. Vargen är ju ett statens djur.
Jag tror dock att vi är överens om att mycket måste göras för att vi ska få det här att fungera i praktiken.