Herr talman! Jag ska ta frågorna i den ordning de blev ställda.
När det gäller en person som har demens är det klart att den personen tillsammans med sina anhöriga och dem som är berörda behöver vara med och bedöma om man över huvud taget vill göra ett val. Det finns ett grundansvar som alltid ligger fast från samhällets sida via kommunal verksamhet. Det är alltså inga som helst problem. Man tvingas inte att göra ett val. Det är en möjlighet att göra det.
När det gäller tilläggstjänster måste Catharina Bråkenhielm ha missat det. Det står väldigt tydligt i betänkandet, på s. 16, att det är en fråga om en överenskommelse mellan brukaren och leverantören som betalas av brukaren själv. Det är alltså inga som helst bekymmer. Det är en möjlighet som ligger utanför kommunens ansvar även i den här delen. Om en enskild människa vill köpa en tjänst av någon firma eller så må väl den människan få göra det utan att vare sig Catharina Bråkenhielm, jag eller någon annan ska lägga sig i det. Det är väl ändå ett avvägande som de gör, likaväl som man nu har hushållsnära tjänster och annat att tillgå.
Det är min bestämda uppfattning att det är fråga om att vi behöver göra förändringar i lagstiftningen. Det har ju Riksrevisionen bland annat påpekat. Det finns flera av de områden som har tagits upp här som jag tycker ska ändras på, och ett sådant arbete har påbörjats.
Men det är ju ingenting nytt, för ni har ju från tidigare majoriteter också släppt fram privata företag utan att ni har brytt er särskilt mycket om att göra de förändringar som ni nu helt plötsligt i opposition ser som nödvändiga.
Jag vet att det är saker på gång, och inte minst Riksrevisionen ska behandlas noggrant i den delen.