Herr talman! Vi behandlar i dag arbetsmarknadsutskottets betänkande AU5 Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning .
Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Medlingsinstitutet har i uppdrag att följa upp och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män, och man publicerar årligen en rapport. I rapporten, som analyserar 2017 års lönestatistik, anges att kvinnor i genomsnitt hade 89 procent av männens löner under året. Den totala ovägda skillnaden är alltså 11 procent. Med hänsyn tagen till de skillnader som uppstår mellan könen på grund av att kvinnor och män fördelar sig över olika yrken, sektorer, utbildning, ålder och arbetstid återstår en oförklarlig skillnad på 4,3 procent, det vill säga att kvinnor tjänar 95,7 procent av männens lön efter att hänsyn tagits till nämnda faktorer. Trots att löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat över tid tjänar fortfarande män mer än kvinnor.
Herr talman! I den kvantitativa delen av granskningen undersöks påverkan på löneskillnaderna under perioden 2001-2016. Lagstiftningens krav på att genomföra lönekartläggning riktas mot löneskillnader hos enskilda arbetsgivare. För att bedöma vilka möjliga effekter lönekartläggning kan tänkas ha för att åtgärda löneskillnader jämför man lönerna mellan män och kvinnor hos samma arbetsgivare men följer dem också över tid.
I dokumentationen av lönekartläggningen ska det anges vilka lönejusteringar som ska göras. Lagstiftningen anger att osakliga löneskillnader ska åtgärdas så snart som möjligt och senast inom tre år. Genom en årlig lönekartläggning blir det en automatisk uppföljning som visar om åtgärder vidtagits. Att lönekartläggning genomförs varje år gör att arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter blir påminda om arbetet med att motverka osakliga löneskillnader.
Från och med 2017 har lagstiftningens krav på planer ersatts med ett mer allmänt hållet dokumentationskrav. Utformningen är inte närmare reglerad och kan tas fram på det sätt som är mest ändamålsenligt för arbetsgivaren. Däremot ska den spegla de aspekter som tidigare dokumenterats i jämställdhetsplanen.
Herr talman! Rapportens rubrik är Diskrimineringslagens krav på lönekartläggning - ett trubbigt verktyg för att minska löneskillnaderna mellan könen . Och jag kan bara hålla med men hoppas att lagändringen från 2017 ska innebära förändringar, för förklaringarna till rådande löneskillnader tenderar att vara väldigt svepande. Många gånger hänvisar man till marknadskrafterna när man motiverar mäns högre löner inom manligt dominerade yrken inom till exempel offentlig sektor. Dessa marknadskrafter finns inte när det gäller kvinnors löner i offentlig sektor. Kanske beror det på att lönerna i kvinnligt dominerade yrken i den privata sektorn inte är högre än lönerna i kvinnligt dominerade yrken inom den offentliga sektorn.
Så här kan det låta i faktiska lönekartläggningsdokument i en kommun. I arbetet genomförs en analys av lönepolitik, praxis, kartläggning av medarbetarnas arbetsuppgifter och analys av löneskillnader. I lönekartläggningen har inget fall av osakliga löneskillnader identifierats, varken vad gäller lika arbete eller likvärdiga.
I analysen av likvärdiga arbeten har 51 icke kvinnodominerande befattningar med lika eller lägre arbetsvärdering samt lika eller högre lön än kvinnodominerade identifierats.
Löneskillnaderna förklaras av marknadskrafter, lön från tidigare befattningar, lönesättning för medarbetare i små grupper och arbetstidsförkortning.
När det då ser ut så här hos våra offentliga arbetsgivare, och det är inte ovanligt, hoppas jag att den förändring i lagstiftningen som gjordes kommer att göra skillnad.
Men för att kunna mäta om en förändring har haft någon påverkan i praktiken behöver uppföljning ske på några års sikt. Effekterna av förändring i lagstiftning kan rimligtvis först ha fått genomslag efter att arbetsgivaren har haft möjlighet att förhålla sig till den nya lagstiftningen och några lönerevisioner har hunnit passera - detta enligt Riksrevisionens rapport.
(Applåder)