Herr talman! Jag kunde inte låta bli att begära ordet. Jag reagerade nämligen ganska kraftigt på det direkt felaktiga påståendet från Marianne Pettersson att företagandet inom välfärden inte skulle ha någon som helst effekt. Forskning visar att det har en positiv effekt på kvinnors löneutveckling och karriärutveckling.
Medlingsinstitutet konstaterar bland annat att den osakliga löneskillnaden i landstingen är 4,6 procent och i kommunerna 0,7 procent.
Dessutom ser vi i Entreprenörskapsforums statistik vad gäller kvinnors nyföretagande att detta minskade med hela 30 procent, en tredjedel, under valåret 2018. Man konstaterar att anledningen till det var inte minst Marianne Petterssons partis diskussioner om vinstförbud inom välfärden. Det skulle förhindra kvinnors möjlighet till företagande i välfärden och deras chans att utveckla sin karriär.
Varför väljer majoriteten i utskottet att inte gå vidare med de rekommendationer som Riksrevisionen lägger fram? Jag noterade att Marianne Pettersson i sitt inlägg sa att hon hoppas att de förändringar som genomfördes 2017 snart ska få effekt. Hopp är kanske inte det vi framför allt ska ägna oss åt här.
Riksrevisionen har granskat effekterna av denna lagstiftning och konstaterar att det har gått tre år och att en del konkreta åtgärder bör vidtas. Varför väljer ni att inte vidta dessa åtgärder nu när möjligheten finns?