Fru talman! I den diskussion Jan Nygren nu tar
upp om hur stora regionerna i Europa egentligen
måste vara för att kunna påverka tror jag att vi är rätt
överens. Även om det går ett rykte om att vi skåningar
är dryga och självtillräckliga, så tror jag inte att vi
räcker till. Vi måste förlita oss på den svenska natio-
nalstaten när det gäller att påverka och driva opinio-
nen i Bryssel.
Vi vill ändå ha en ny regional organisation för att
handha en del frågor som är lämpliga att lägga där.
Jag skulle vilja avsluta med att säga att jag tror att
det är rätt viktigt att man inte bara gör en samman-
slagning av länen i Skåne utan att man samtidigt ock-
så förändrar uppgifterna. Det är viktigt att man hittar
en modell för att, via försöksverksamhet eller vad det
nu kan vara, göra detta samtidigt. Jag inbillar mig att
det blir litet märkligt att först i ett steg göra en ny
länsindelning, men med de gamla uppgifterna, och
sedan om ett tag göra en ny förändring. Det verkar
rätt logiskt att man, när man ändå gör en förändring
av länsindelningen, också förändrar kompetens- och
uppgiftsfördelningen på den regionala nivån i Skåne.
För mig är det rätt logiskt att man inte rör om i län-
sorganisationen två eller flera gånger.
Jag tror att förväntningarna på det här egentligen
är rätt stora i Skåne. För det första ser vi det som en
historik chans att komma ifrån den regionala röra vi
har pratat om, och för det andra är det ett sätt att få en
ändamålsenlig och modern regional organisation i
landskapet.