Fru talman! Trafikutskottet tillstyrker regeringens
förslag vad gäller post- och
telekommunikationsfrågorna. I dag gäller de nya
lagarna postlagen och telelagen. Vi har också i och
med detta bolagiserat Telia, som det numera heter,
tidigare Televerket, och Posten. Man kan då anse
att detta är en avreglering. Men faktum är att detta
är en ny reglering. Vi hade tidigare inte någon
postlag eller någon telelag.
Lagarna togs fram för att man skulle få en effektiv
konkurrens på dessa områden, men också för att se
till att man via tillståndsgivningen, som är en del av
dessa lagar, kan ge tillstånd med bindande krav för
de olika aktörer som finns.
För att kontrollera och följa upp detta har vi en
post- och telestyrelse som ursprungligen inrättades
den 1 juli 1992. Den skall vara tillsyns -och
tillståndsmyndighet på området.
Fru talman! Posten är bolag från den 1 mars. Hur
har det gått? Trots momsbeläggning av portot visar
det sig att privatpersoner kommer att få ungefär
samma kostnad som tidigare, bl.a. på grund av ett
speciellt rabattsystem. Vi vet också att
föreningarna får ett utökat och förbilligat
föreningsporto. Möjligheter att helt slippa moms
ges också i vissa fall.
Jag tycker att man bör göra en åtskillnad mellan
postfrågorna och telefrågorna. Förändringen av
Posten har gällt i mindre än en månad. Det är litet
väl tidigt att försöka dra slutsatser av detta på
postområdet ännu. Men man kan lära sig av
telesidan. Låt oss se litet grand på den!
Jag tog tillfället i akt att läsa vad som sades i förra
debatten om just telekommunikationer. Jag sade
att det finns några honnörsord som beskriver vilken
utveckling som väntar oss på
telekommunikationsmarknaden. De är
''utveckling'', ''kundanpassning'', ''konkurrens''
och ''lägre priser''. Jag sade också att utvecklingen
inom teleområdet kommer att innebära att många
miljarder kommer att satsas på ny och utvecklad
teknik.
Vi kan se hur det har gått. Ett område på telesidan
som har fått möjlighet att utvecklas litet längre än
den ledningsbundna telefonin är mobiltelefonin.
Vad gäller det nyaste mobiltelefonsystemet GSM --
det gemensamma europeiska -- har vi utöver Telia
också företagen Comvik och Europolitan, som
ligger i Karlskrona. Inte minst Europolitan har
satsat avsevärda belopp på nyinvesteringar i ny
teknik. Investeringarna har till viss del kommit
svenska företag till godo. Teleföretagen anställer
och har anställt många människor. Man planerar att
anställa ytterligare ett antal människor. Det ger
investeringspengar till Sverige, det ger jobb i
svenska företag och det ger nya jobb även i de
företag som pysslar med just mobiltelefoni.
På den normala telesidan finns det ett antal
utländska och inhemska aktörer. Företaget Tele 2
har satsat ganska stort och anställt nytt folk. Det
franska företaget Transpac har satsat stort. Det förs
diskussioner med ett nytt företag, Singapore
Telecom, som vill in på den svenska
telefonmarknaden. Det är inte säkert att Singapore
Telecom kommer in, men det är många som är
intresserade av att få använda sig av den svenska
telekommunikationsmarknaden. Det ger i vanlig
ordning fler aktörer, mer konkurrens, flera
tjänster, ett större utbud, mer kundanpassning,
utveckling, ny teknik och nytänkande.
En förutsättning för att marknaden skall kunna
blomma upp helt och hållet och för att man skall
kunna skapa alla dessa förutsättningar är att det
finns en frihet för de olika aktörerna att satsa på
den svenska marknaden, samtidigt som vi från
samhällets sida har möjlighet att ställa konkreta
krav på operatörerna. Det gör vi också.
Jag sade i förra debatten att allt det här ger Sverige
nya jobb och spännande framtidsutsikter.
Utvecklingen visar att det låg en del i det jag sade.
Allt fler är överens om att satsningar på
telekommunikation och på att låta
telekommunikationerna utvecklas är framtidens
melodi. I Sverige försöker vi göra det på alla nivåer.
De flesta vet väl att inte minst vår statsminster Carl
Bildt arbetar mycket aktivt för att underlätta
utvecklingen just på det man kallar
informationsteknologiområdet. Det är ett mycket
framtidsinriktat, teknikorienterat och
kunskapsinriktat område. Det är viktigt att Sverige
ligger i täten på det området.
Låt oss titta på kritiken. Det förekommer en viss
kritik. Vi hörde Ines Uusmann nämna några
kritiska synpunkter i sitt anförande. Ligger det
ingenting i den?
Först kan vi konstatera att den borgerliga
regeringen och de fyra regeringspartierna är
överens med socialdemokraterna om vikten av att
slå fast de regionalpolitiska värdena och det sociala
ansvaret. Men vi har olika sätt att nå målen.
Jag vill påstå att det ännu inte har visat sig att
regeringen har valt fel väg. Det är snarare tvärtom.
Jag undrar hur det hade sett ut om vi inte hade haft
någon postlag eller telelag. Utvecklingen har hittills
direkt gynnat glesbygden, inte minst när det gäller
telekommunikationer.
Jag är litet förvånad över det Ines Uusmann sade
om att socialdemokraterna vill tidigarelägga
investeringar genom att anslå statsmedel, dvs.
skattepengar, för att påskynda utvecklingen.
Finessen med att tillämpa marknadsekonomi på
området är ju att slippa detta! Nu krävs det inga
statliga anslag. Nu krävs det inga höjda skatter för
att betala dessa statliga anslag i syfte att få till stånd
en tidigareläggning av viktiga investeringar, inte
minst i de glesare delarna av Sverige.
Det visar sig att Telia skyndar på investeringarna
utan att vi behöver ge något speciellt anslag.
Planerna på att vara färdig med AXE-utbyggnaden
till år 2 000 är snart inaktuella. Nu försöker man
skynda på så mycket man kan från Telias sida för
att få en bättre situation på den öppna och fria
marknaden. Det socialdemokraterna eftersträvar
och vill betala skattepengar för får man naturligt
om man går den väg som regeringen har valt.
Därigenom kan vi avslå reservation nr 2 från
Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna anser i reservation 1 att
telekommunikation är viktigt med tanke på de
samhälls- och regionalpolitiska målen. Där är vi
överens. I den nuvarande lagstiftningen är det
dessa principer som gäller. Därför kan vi också
avslå reservation nr i från Socialdemokraterna.
Max Montalvo tog upp en tredje reservation -- den
som nydemokraterna har lämnat. Telia erbjuder
faktiskt redan speciella s.k. lågförbrukartaxor som
gör det billigare för dem som inte ringer så mycket.
Fru talman! Det är människans natur att vara
tveksam till förändringar. Det har visat sig genom
tiderna att det bara är genom förändringar som
människors och länders situation kan förbättras.
Inom kommunikationsområdet är det extra viktigt
att underlätta utveckling och förändring. Få saker
är så viktiga för människor som att kunna
kommunicera mycket och enkelt. De nya
förutsättningarna för post- och
telekommunikationer underlättar detta.
Om vi om några år blickar tillbaks på denna debatt
kommer vi att märka att utvecklingen har varit mer
omfattande, snabbare och givit ett större mervärde
än vad vi trott. Måhända kommer vi också att le åt
det faktum att vi debatterade post- och
telekommunikationer som två helt åtskilda
verksamheter. Det får framtiden utvisa.
Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet och
avslag på reservationerna.
Jag har kommenterat de reservationer som finns,
men jag vill också ställa två frågor till
Socialdemokraterna.
Det är riktigt att Posten skulle behöva ett
kapitaltillskott på 4 miljarder kronor. Hur vill
Socialdemokraterna lösa detta? Vi tror att man
möjligen kan hitta varianter på lösning av
problemet. Jag tolkar Ines Uusmann som att hon
helst ser att staten går in med 4 miljarder kronor. I
vanlig ordning är det Socialdemokraterna som står
för alternativet att verksamheten skall bekostas via
statsbudgeten. Svenska skattebetalare skall få
betala. Jag tror inte att det behövs.
Hur vill Ines Uusmann lösa problemet med de 4
miljarder som Posten säger sig behöva?
Vi har i dag en telelag och en postlag. På
telemorådet har nya och utländska aktörer kommit
in på svensk mark och erbjudit svenska
investeringar och svenska jobb. Om vi inte hade
haft denna möjlighet i Sverige hade investeringarna
och jobben hamnat i andra länder. Då skulle
företagen ha sett till att samtalen så fort som möjligt
flyttades från Sverige till någon utländsk station för
att därifrån förpassas vidare runt i världen.
Telelagen innebär att vi kan se till att
investeringarna hamnar i Sverige.
Hur skulle Socialdemokraterna ha hindrat att
investeringarna hamnade i andra länder och att
nyanställningarna gjordes i andra länder än
Sverige?