Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Post- och telekommunikation

KENNETH LANTZ (kds), 1994-03-28 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Ända sedan regeringens tillträde har

Kommunikationsdepartementet och regeringen

haft en klar linje inom transportområdet. Vi har

ökat takten på de tunga investeringarna i

infrastruktur som järnvägar och vägar etc.,

samtidigt som vi har avreglerat och öppnat för

konkurrens när det gäller att producera tjänster

som använder sig av infrastrukturen.

Inom tele- och postsektorn tillhör Sverige i dag de

ledande länderna i utvecklingen.

Förändringarna inom post- och telesektorn beror

framför allt på generella förändringar i samhället.

Våra livsmönster, tillgängliga tekniska lösningar

och efterfrågan förändras hela tiden. Alla olika

typer av verksamheter måste anpassa sig till

förändringarna.

Behoven har ökat genom informationssamhällets

tillväxt, och våra allt större behov av kontakter på

större avstånd ökar. För Postens och f.d.

Televerkets del betydde detta bl.a. att efterfrågan

markant förändrades. Inom telesektorn är utbudet

av tjänster i dag så stort och mångfasetterat, att en

ensam operatör inte kan tillgodose alla varierande

behov och önskemål som finns. Och den tekniska

utvecklingen går ständigt vidare med svindlande

hastighet.

Inom postsektorn vet vi att redan i dag kan vart

fjärde brev ersättas av ett fax, och allt fler utnyttjar

elektronik när de betalar räkningar eller tar ut

pengar från t.ex. lönekontot. Människor använder

i dag postkontoren i allt mindre utsträckning än

tidigare.

Det är i stort sett inget fel på dessa förändringar.

För de allra flesta är det till exempel en

välfärdsvinst att kunna ägna mindre tid åt

månadens räkningar. Men det skapar problem dels

för Posten som får ett mindre underlag för att

kunna upprätthålla samma servicenivå som tidigare

på alla platser, dels för många ensamma människor

som räknat pensionsutbetalande

post/bankexpediter som den kanske enda sociala

kontakten.

Vårt samhälle håller på att bli allt mer effektivt, inte

minst tack vare den väl utbyggda infrastrukturen.

Men, somkristdemokrat, vill jag också aktualisera

som en liten passus i den här debatten den

mänskliga infrastrukturen, som inte sköts av vare

sig Kommunikationsdepartementet eller

trafikutskottet utan av oss vanliga människor, du

och jag. Vi får aldrig glömma att vi är människor

och har mänskliga behov av såväl social gemenskap

som samhörighet med andra människor. Telefonen

är på väg att ta över kontakten människor emellan

som post- och bankpersonal förtjänstfullt hade

hand om tidigare.

För att återgå till dagens ämne, fru talman, så var

det nödvändigt med åtgärder från statens sida för

att ge Posten och Televerket de nödvändiga

förutsättningarna för att följa med i utvecklingen

och också i framtiden kunna garantera väl

fungerande postoch telekommunikationer.

Tidigare har staten framför allt styrt olika former av

statlig service med hjälp av egen produktion av

olika tjänster. Det gäller t.ex. för posttjänster som

producerats av ett statligt affärsdrivande verk. Nu

försöker vi i stället styra med hjälp av lagar och

avtal. Vi skiljer alltså mellan produktionen av

tjänsterna, som i större utsträckning skall skötas av

statliga eller privata bolag, och styrningen av

sådana tjänster som samhället är beroende av, som

i större utsträckning sköts genom lagar och avtal.

Regeringens väg har varit att avreglera

produktionen och i stället skydda vissa viktiga

funktioner med hjälp av lagar och avtal.

Vad vi än har för åsikter om förändringarna kan vi

alla vara överens om att ingenting är som förr. Inget

är statiskt och varje tid har sina lösningar. Det

mesta förändras nämligen, och förändringarna sker

ofta i snabb takt. Allt nytt är på gott och ont. Vi kan

välja mellan att bara klaga på att livet förändras och

säga nej till nödvändiga åtgärder för att följa med i

utvecklingen eller att anpassa oss genom att ta till

vara de fördelar förändringarna erbjuder.

Men det är viktigt att staten ger ett skydd för alla

medborgare så att alla garanteras vissa rättigheter.

Det har vi också gjort genom post- och telelagen

som garanterar alla medborgare väl fungerande

post- och telekommunikationer, oavsett var i landet

man bor. Det är, som Jan Sandberg tidigare

nämnde, nu första gången som dessa rättigheter

regleras i lag.

Regeringen har åstadkommit mycket inom

transport- och kommunikationssektorn.

Infrastrukturinvesteringarna har ökat, och

järnvägssatsningen är den största sedan 1860-talet.

Sverige är i dag en förebild för många andra länder

när det gäller att effektivisera genom avreglering

och ökad konkurrens.

Jag vill, fru talman, avsluta med att säga att det för

oss kristdemokrater är viktigt att en utveckling äger

rum tillsammans med folket. Genom post- och

telelagarna och de förändrade

verksamhetsformerna för Posten och Televerket

har vi sett till att vi även i framtiden skall ha en

fungerande post- och telemarknad, som alla i vårt

land kan få glädje av. Vi behöver för detta en

ekonomisk utveckling i en fungerande praktisk

vardag.

Debatten

Hämtad sida: 15

15 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KENNETH LANTZ (kds): Post- och telekommunikation (1994-03-28) — PRESS0