Fru talman! Vi har redan gett våra protester till
den iranske ambassadören. Vi har dessutom reagerat
inte bara på Sveriges vägnar utan också på EU:s väg-
nar som EU-ordförande. Jag har dessutom vid flera
tillfällen vid tidigare övergrepp tagit upp det med den
iranske utrikesministern, bl.a. i generalförsamlingen i
New York. Vi har alltså vid ett flertal tillfällen direkt
till den iranske utrikesministern och till Irans ambas-
sadör och i EU-sammanhang tagit upp vår kritik och
protesterat när det gäller brotten mot mänskliga rät-
tigheter.
När det däremot gäller idén om sanktionerna, som
vi precis har diskuterat när det gäller Irak, är det en
svår fråga. Risken är att man återigen genomför
sanktioner som inte drabbar dem som är föremålet för
vår vrede utan tvärtom drabbar andra grupper. Sär-
skilt i det här fallet, när stora delar av de reformvänli-
ga krafterna finns inom politiken, inom parlamentet
och inom regeringen, är det inte genom åtgärder mot
dem som vi kan demonstrera vår avsky mot vad som
just nu händer i Iran. Jag tror att vi måste fortsätta att
ha en dialog med de politiska reformkrafterna samti-
digt som vi markerar vår avsky mot den försämring
av mänskliga rättigheter som vi just nu ser.