Fru talman! Murad Artin har i en interpellation
frågat vice statsminister Lena Hjelm-Wallén vad
regeringen avser att göra för att stoppa de nu aktuella
rättegångarna mot oliktänkande i Iran och vad rege-
ringen avser att göra för att förbättra situationen när
det gäller mänskliga rättigheter i Iran.
Frågeställaren undrar även vad regeringen avser
att göra för att situationen tas upp inom FN-systemet.
Om jag förstår Murad Artins sista fråga anser han
att svenska myndigheter under senare år har blivit
mer restriktiva med att ge asylsökande från Iran
skydd i Sverige.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på interpellationen.
Först och främst: Jag delar frågeställarens oro för
de personer som åtalats och i vissa fall nu även dömts
i olika rättegångar i Iran. En av de för närvarande
mest uppmärksammade juridiska processerna gäller
de 17 iranska medborgare som inbjöds av tyska Hein-
rich Böll-stiftelsen att delta i en konferens i Berlin i
april förra året om det iranska parlamentsvalet. Dessa
har anklagats för brott mot landets säkerhet samt
skymfande av Islamiska republiken Iran. Rättegången
i revolutionsdomstolen är nu avslutad. Enligt
pressuppgifter har tio av de åtalade fällts medan sex
har frikänts. Den 16 januari 2001 genomförde Sverige
på EU:s vägnar ett ordförandeskapsuttalande till för-
mån för de åtalade i rättegången.
Den offentliga insynen i revolutionsdomstolarna
är begränsad, och det är svårt att få vetskap om de
åtalades situation. Regeringen är därför oroad över de
personer som har dömts i den s.k. Berlinrättegången.
Vi kommer att tillsammans med övriga EU-länder att
fortsätta att nära bevaka frågan och de dömdas situa-
tion.
Sveriges åsikter i dessa sammanhang är väl kända.
Tidigare ärenden har vi vid upprepade tillfällen tagit
upp med den iranska regeringen och dess företrädare,
t.ex. såsom fallet med de iranska medborgare som
anklagades för spioneri under 1999 och de studentle-
dare som arresterades och åtalades i samband med
studentoroligheterna under 1999. Så har också skett i
den s.k. Berlinrättegången. Vi kommer att fortsätta att
uppmärksamma de personer som åtalas under liknan-
de omständigheter.
Regeringen fäster stor vikt vid främjande av re-
spekt för de mänskliga rättigheterna. Denna politik
har avspeglats i både de bilaterala relationerna med
Iran och i Europeiska unionens relationer med Iran.
Denna uppfattning står givetvis fast under vår tid som
ordförandeland i EU, och vi kommer att tillsammans
med övriga medlemsstater att fortsätta en dialog med
den iranska regeringen och där påminna om respekten
för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
EU har under de senaste åren varit initiativtagare
till resolutioner som uppmärksammar situationen för
de mänskliga rättigheterna i Iran i FN:s kommission
för de mänskliga rättigheterna och i generalförsam-
lingen. Det är EU:s ambition att FN:s kommission för
de mänskliga rättigheterna även under sin kommande
session i mars-april på ett konstruktivt sätt ska upp-
märksamma situationen för de mänskliga rättigheter-
na i Iran. Under det svenska ordförandeskapet åligger
det Sverige att samordna EU:s initiativ i kommissio-
nen. Vi kommer att göra vad vi kan för att uppfylla
EU:s mål.
Migrationsverket och Utlänningsnämnden prövar
alla asylärenden från fall till fall efter omständig-
heterna i det enskilda ärendet och beaktar förhållan-
dena i den asylsökandes hemland. Myndigheterna har
inte blivit mer restriktiva under senare år med att
bevilja skydd till asylsökande från Iran. Självklart ska
vi i Sverige ge skydd och fristad till alla som flyr från
förföljelse eller riskerar dödsstraff eller tortyr oavsett
ursprungsland. Det framgår av den svenska utlän-
ningslagen.