Fru talman! När jag talar om starka medel tänker
jag på någon form av sanktioner, men inte av den
grova och brutala typ som riktas mot Iraks befolk-
ning. Det har vi diskuterat förut. Det är ju inte be-
folkningen som ska straffas utan regimen.
Sanktioner kan vara av många olika slag. De kan
vara av diplomatisk karaktär, och de kan vara av
ekonomisk art utan att de behöver drabba hela fältet
av ekonomiska verksamheter i ett land. Det finns
punktsanktioner att ta till. Jag tänker då på att utri-
kesministern även kan kalla till sig den iranske am-
bassadören och framföra Sveriges och EU:s syn på
brotten mot mänskliga och demokratiska fri- och
rättigheter i Iran. Utrikesministern skulle även kunna
uppmana andra länders utrikesministrar inom EU att
göra på samma sätt.
Något likartat inträffade för några år sedan, som
utrikesministern sade i sitt svar, då domen i den s.k.
Mykonosrättegången föll. Då kallade EU-länderna
hem sina ambassadörer. I det mörka skede som Iran
nu gått in i kunde en liknande åtgärd vara på sin plats.
Jag hoppas att utrikesministern har något svar om
hon avser att kalla till sig den iranske ambassadören
för att till honom lämna de kritiska synpunkter som
också finns i svaret.