Herr talman! Jag har naturligtvis samma uppfatt-
ning som biståndsministern. Hon gör samma bedöm-
ning som jag gör, att det här ligger inom ramarna.
Vad jag har sagt, för att tillmötesgå den typ av kritik
som inte minst Bo Könberg ger uttryck för, är att
visar det sig vid någon granskning att det finns nå-
gonting som är tveksamt, så självklart åt sidan med
det. Här finns internationella normer som vi mer än
några andra har varit angelägna om ska respekteras
och efterlevas. Det tänker vi självklart se till att vi gör
också här.
Talet om att utrikespolitiken skulle glida inom
Regeringskansliet är ingenting annat än ett förtal. Det
handlar om den naturliga uppgiften för en statsmi-
nister att också företräda Sverige utomlands och att
också koppla ihop svensk politik med engagemang
utomlands. Jag hörde inte den här typen av kritik
nyligen när jag kom tillbaka från Mellanöstern och
Israel, efter den enorma insats vi har gjort för projek-
tet Levande historia, som ju också kan beskrivas som
en utrikespolitisk insats - om man nu vill använda
den typ av attack som Bo Könberg nu gör. Varför går
det i det ena fallet men inte i det andra? Vad är det
handlar om, Bo Könberg? Är det inte ytterst partipo-
litiskt nit och viljan att komma åt regeringen som är
syftet bakom frågan?