Herr talman! Syftet bakom Sveriges Sydafrika-
satsning är att bygga ett hållbart, långsiktigt och öm-
sesidigt partnerskap mellan ett land i Afrika och ett i
Europa, och att göra det på så jämbördiga villkor som
möjligt. Grunden är att det mellan våra båda länder,
trots enorma samhällsskillnader, finns en samsyn om
hur demokratin och friheten skyddas och om hur
utveckling och framsteg ska främjas i Afrika, i Euro-
pa och i världen i stort. Både Sydafrika och Sverige
har mycket att ge. Vi kan börja summera de första
resultaten av veckan. Vi ser att grunden lagts för goda
resultat i ett fortsatt samarbete.
Idén till satsningen föddes i början av förra året.
Det skedde i samtal med Sidas generaldirektör samt i
ljuset av ständiga kontakter med Sydafrikas regering
och riksdagens behandling av regeringens Afrikaskri-
velse. Där angavs principen om partnerskap som
centralt för ett modernt och förnyat utvecklings-
samarbete.
Om en ung demokrati ska mogna och om ojäm-
likhet ska upphävas och skriande fattigdom övervin-
nas är bistånd nödvändigt. Men biståndet är alltid ett
första steg - ibland långvarigt. Om det permanentas
så permanentas även beroendeförhållanden och un-
derutveckling för dem vi vill ge hjälp till självhjälp.
Sydafrikas frigörelse har inspirerat världen. På
samma sätt har Sydafrika förutsättning att stå som
förebild för ekonomisk och social utveckling. Detta
rika, vackra land kan bidra till den afrikanska renäs-
sansen, som så väl behövs i nästa århundrade.
Mänskligheten har inte råd att missa den möjligheten.
Om Sverige kan ge ett särskilt bidrag i kraft av för-
troendet för och kunskapen om varandra sedan åren
av befrielsekamp, så ska vi göra det med glädje och
stolthet.
Jag presenterade avsikten om en bred samhällelig
satsning när jag träffade Sidas personal i mars 1998. I
november gjorde dåvarande vicepresidenten Thabo
Mbeki ett officiellt besök i Stockholm och sade att
Sydafrika välkomnade idéerna. De tog snabbt fastare
form. Ett sekretariat inrättades i UD med en styrgrupp
av intressenter i Regeringskansliet och statliga myn-
digheter. Samma sak skedde i Sydafrika. President
Nelson Mandela lyfte fram vikten av satsningen här i
riksdagen den 18 mars i år, när han förärade oss ett
sista besök som president. Nelson Mandela sade då
att den seriositet med vilken våra två regeringar tar
vårt partnerskap reflekteras i överenskommelsen om
satsningen. Han betonade att återuppbyggnadens
utmaningar är än större än befrielsens: Vi möter dem
med förtröstan, då vi vet vad sydafrikaner åstadkom-
mit tillsammans, och att vi har stöd av länder som
Sverige.
Herr talman! Satsningen koncentrerades till en
vecka, så att olika inslag skulle komplettera varandra.
Även om mediernas rapportering fokuserat på de
problem som uppstod genomfördes det stora flertalet
insatser med framgång och engagemang långt över
förväntan. Bredden var stor och medverkan från snart
sagt alla samhällsområden gällde.
De politiska kontakterna koncentrerades till stats-,
social- och näringsministerbesöken, och dessutom
statssekreteraren hos jämställdhetsministern. Samta-
len inleddes den första dagen med vicepresidenten
Jacob Zuma för att följas av ett flertal ministrar. Vid
de samtalen närvarade också det sydafrikanska par-
lamentets talman. De bilaterala samtalen leddes av
president Mbeki, som jag därefter mötte ytterligare
två gånger under sammantaget fyra fem timmar. Vi
fann varandra politiskt och personligt.
En överenskommelse slöts om fördjupade kon-
takter genom en bilateral kommission under ledning
av vicepresidenten Zuma och vice statsminister Lena
Hjelm-Wallén. Den kommer bl.a. att arbeta vidare
med svenskt stöd till Sydafrikas medling och demo-
kratifrämjande i Afrika. EU:s relation till Sydafrika
och afrikanska samarbetsorgan står på dagordningen
liksom fortsatt samarbete inom FN, WTO och andra
världsorgan för exempelvis nedrustning, fredsfräm-
jande och reformering av FN.
Jag vill också framhålla besöket i Moçambique,
som var en självklar markering av Sveriges samarbete
med hela södra Afrika, hela regionen. Landet har på
ett fantastiskt sätt rest sig ur krigets förödelse och
påbörjar i morgon sitt andra fria parlamentsval. Vik-
tiga ekonomiska framsteg görs, och livet har blivit
lättare för flertalet. En grund är lagd även om minor,
epidemier som aids och fattigdomen i sig är tunga ok
att bära. Även Moçambique söker partnerskap, och
landet lär förbli Sveriges största biståndsmottagare.
Debatten om hur mellanfolkligt utbyte bäst vida-
reutvecklas hölls främst i Kapstaden, där företrädare
för folkrörelser, universitet, forskning och kulturliv
träffades i ca 30 seminarier om olika samhällsfrågor.
Deltagandet blev det dubbla mot väntat med ca 1 200
medverkande, varav drygt 200 svenskar, från 180
organisationer, varav 48 var svenska. Om dessa se-
minarier har advokaten Claes Borgström skrivit in-
formativt och tankeväckande i Svenska Dagbladet.
Därutöver fanns 48 högskolor på plats, varav 26 var
svenska. Mellan många av dessa sker ett löpande
samarbete som nu kan vidgas. Socialministern un-
dertecknade ett avtal om forskningssamarbete som
ger ökade möjligheter till finansiering i våra båda
länder av gemensamma vetenskapliga projekt.
På kulturens område manifesterades ett livligt ut-
byte. Teater, foto, dans, populärmusik, författarträffar
och jazz var några av uttrycksformerna.
Idrottens förmåga att föra samman unga männi-
skor kan inte överskattas. I ungdoms- och landslags-
fotboll samt rugby och gatuhandboll gick svenskar
och sydafrikaner ordentliga matcher. Jag är böjd att
hålla med dem som säger att fotbollslandskampen
borde ha inlett veckan, även om vi förlorade, dock
rättvist, med 1-0.
Partnerskapet kring handeln och industrin fick
stark skjuts framåt. Vid expon i Johannesburg ställde
över 110 svenska företag ut, utöver fackförbund och
biståndsorgan.
25 företag, Invest in Sweden och Svensk Handel
deltog i vår näringslivsdelegation. Aldrig har så
många och så höga ledare för svenskt näringsliv sam-
tidigt satsat på Afrika. Fler kontakter än väntat ska-
pades, och intresset för samarbetet tog ett kliv framåt.
Resultatet kommer att synas med tiden, inte minst för
Sydafrikas export- och turistindustri som bör ges
särskild draghjälp.
Det var rätt att komma till Sydafrika för att på
plats ge många entreprenörer, inte bara dem med
etablerade band och respengar, chans att tala med
svenska företagare. Tanken är densamma när Sida nu
har inrättat en svensk-sydafrikansk partnerskapsfond
för riskkapital åt mindre sydafrikanska företag. De
enskilda företagen ansvarar alltid själva för sina egna
kostnader, men utvecklingssamarbetet erbjuder en
plattform för nya fruktbara kontakter.
Vid Expon hade jag tillfället att överlämna pris till
dem som också segrat i den uppfinnartävling som var
arrangerad med svenskt arrangörsstöd. Det var fråga
om uppfinnare som hade problem med finansiering
för sina uppfinningar, som på Expon kunde
"twinnas", sammanföras, med svenska företag och
direkt ta upp förhandlingar med den sydafrikanska-
svenska partnerskapsfonden. Det är fråga om något
praktiskt, konkret, jordnära, jobb, välfärd och utveck-
ling i en stad och stat som kämpar för att befästa
demokrati och mänskliga rättigheter.
Låt mig också peka på det fackliga engagemanget.
Det finner också här nya former efter historiskt vikti-
ga solidaritetsinsatser. Glöm inte att svensk fackföre-
ningsrörelse stod i spetsen i kampen mot apartheid.
Metall deltog i flera sammanhang med en stark
grupp, klubbordföranden, liksom andra företrädare
för Polisförbundet, LO och TCO.
Här förekom seminarier med sydafrikanska fack-
liga företrädare inom gruvindustrin. Det var välbe-
sökta seminarier, vilka ytterst handlade om arbe-
tarskydd och fackligt arbete. Det är också ett sätt att i
partnerskapets anda bygga ett civilt samhälle med
demokrati och respekt för solidaritet och arbe-
tarskydd.
Sist, men inte minst, vill jag framhålla vänortsav-
talen. Port Elizabeth med Göteborg, Port Shepstone
med Oskarshamn och Kimberley med Falun-Bor-
länge. Samarbetet mellan hängivna kommunalpoliti-
ker från alla partier, tjänstemän, föreningsliv, nä-
ringsliv, ungdomsgrupper, kanske blir det som bär
längst in i framtiden. Lokalt samarbete blir handfast
och engagerar många med enkla medel. Jag hade
glädjen att se entusiasmen i två av städerna, och nä-
ringsministern besökte alla tre.
På alla fem vänorter hölls stora seminarier kring
frågor som offentlig service, arbetsmarknad och eg-
nahemsfinansiering med deltagare från kommuner
och provinser i Sydafrika och grannländerna.
Herr talman! Den totala kostnaden för satsningen
är omöjlig att ange. Varje enskild aktör tar ansvar för
att dra sitt eget strå till stacken. Staten satsade en
grundplåt på 25 miljoner kronor. Därmed kunde alla
andra tillsammans satsa mångdubbelt mer och veta att
de får valuta för pengarna. Detta är ofta det offentli-
gas roll vid utvecklingsinsatser även i vårt eget land.
Regeringen anser att satsningens inriktning, inklu-
sive plats för näringslivet och information till allmän-
heten, mycket väl ryms inom biståndets ramar. Chan-
sen att nå ut på en hård världsmarknad och sedan
kunna ta sin utveckling i egna händer är vad våra
samarbetsländer önskar. De bör inte förnekas den
rätten.
Det är ändå riktigt med en genomgång för att se
om delar ska redovisas och täckas på annat sätt än
som hittills från biståndsanslaget när det gäller nä-
ringslivsutveckling. Den granskningen kommer vi att
göra i samband med redovisningen av projektet.
Vissa av artistarrangemangen misslyckades, vilket
dessvärre tog en hel del uppmärksamhet från andra
arrangemang. Jag tycker synd om de drabbade artis-
terna. Doktor Alban är en lysande artist. Alla begriper
att han ska ha fler än tre stycken betalande åskådare
på en konsert. Alla begriper att om någon har tagit på
sig uppgiften att arrangera konsert som ger den typen
av utfall har vederbörande misslyckats. Om dessutom
vederbörande har fått betalt för arbetsinsatsen kan
den som handlat upp tjänsten känna sig mycket miss-
nöjd.
Vi är många som har anledning att känna oss be-
svikna. Artistarrangörens insatser lämnade, milt ut-
tryckt, mycket övrigt att önska. Den PR-byrå som vi
anlitade klarade inte heller av att på alla områden
utföra vad man åtagit sig. UD går nu skyndsamt ige-
nom förhållandena för att se vad som inträffat och
vad som ska göras för att sådana felaktigheter inte ska
upprepas. Jag vill inte föregripa resultatet av den
granskningen, men jag vill ändå säga att jag välkom-
nar det arbetet liksom den granskning som har initie-
rats här i riksdagen.
Herr talman! Sammanfattningsvis anser jag att
satsningen på ett partnerskap mellan Sydafrika och
Sverige ligger rätt i tiden. Det är ett uttryck för den
solidaritet som behövs, att vi ska klara de utmaningar
mänskligheten står inför - utmaningar som vi i glo-
baliseringens tid måste möta tillsammans. Jag tror att
när vi ser resultaten av satsningen och när vi kan
värdera och summera, kommer vi att se ett starkt
positivt utfall. Jag tror att det i kammaren kommer att
breda ut sig en syn att trots en del misstag är helheten
väl i linje med det vi alla vill stå för, nämligen samar-
bete med Sydafrika.
Nu återvänder alla de som deltog i Sydafrika till
sitt vardagsarbete här hemma. De har tillfälle att
nyansera och ge en mer fullständig bild. De kan med
stolthet berätta vad som har åstadkommits. De vet att
partnerskapet mellan Sydafrika och Sverige är en idé
värd att enträget arbeta vidare med.