Herr talman! Som ni säkert hör är jag från Dalarna. Det är en fantastisk plats att leva och bo på. Dalarna är Sveriges tredje största exportlän och det största turistlänet utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Många tänker kanske inte på det.
I Dalarna finns mycket industriproduktion, med bland annat stålverk, sågverk, pappersbruk och en mycket intressant utveckling när det gäller serverhallar. Så här det ut i många delar av landet, och alla är helt beroende av en långsiktig, stabil energipolitik.
Jag har själv jobbat i industrin i 25 år. Jag lovar: Det känns i hela kroppen när man startar ljusbågsugnen i stålverket i Avesta. Det kan liknas vid att vara mitt i ett åskväder. Att smälta 100 ton stål tar ungefär 45 minuter; självklart går det åt mycket energi.
Med den bakgrunden känns det helt fantastiskt att vi nu har satt punkt för 30 år av politisk oenighet om energipolitiken genom en energiöverenskommelse som 75 procent av ledamöterna i Sveriges riksdag står bakom.
När statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014 bjöd in till blocköverskridande samtal i en energikommission var det en tydlig signal till alla: Vi måste lösa energifrågorna tillsammans.
Till er som har förhandlat fram denna historiska energiöverenskommelse vill jag säga: Bra jobbat!
Detta är bra för landet. Samarbete är nyckeln, inte bara mellan partierna här i Sveriges riksdag. Det handlar också om samarbete mellan alla aktörer på energimarknaden.
Herr talman! Till propositionen finns 15 motionsyrkanden. Från allmänna motionstiden finns 76 motionsyrkanden och nu 36 reservationer. Jag kan konstatera att många motioner har behandlats flera gånger tidigare.
Först vill jag yrka bifall till propositionen och avslag på samtliga motioner.
Energiöverenskommelsen är en gemensam politisk färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem med nya energipolitiska mål.
Ett robust och tillförlitligt energisystem är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle, och jag är stolt över att Sverige på många sätt är ett föregångsland på det energipolitiska området.
Jag är övertygad om att regeringen agerar så kraftfullt som det bara är möjligt för att få genomslag för svenska prioriteringar på energiområdet i Europa. Jag kan också konstatera att regeringen har en kritisk inställning till Nord Stream 2-projektet.
För att nå målen i det klimatpolitiska ramverket och energiöverenskommelsen har elcertifikatssystemet förlängts och ambitionsnivån höjts. De högt satta ambitionerna på området förnybar energiproduktion borgar för långsiktiga regler som gör det möjligt att bygga ut produktionen av förnybara bränslen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitikens inriktning
Flera motioner handlar om förnybar elproduktion från vatten, vind och sol. Vattenkraften står för 45 procent av elproduktionen och är extremt viktig.
Svensk Vindenergi bedömer att vindkraftsproduktionen kommer att öka med 60 procent under de kommande fyra åren. Energiöverenskommelsen och den höjda ambitionsnivån samt förlängningen av elcertifikatssystemet är huvudförklaringarna till den ökade utbyggnadstakten.
Regeringen har för avsikt att lämna en proposition om havsbaserad vindkraft under mandatperioden.
Även solenergiproduktionen ökar kraftigt; man kan säga att det pågår en solcellsrevolution i vårt land.
Regeringen stöder utvecklingen på solelområdet på flera olika sätt: via investeringsstöd, skattereduktion och en informationsplattform för solel. Ett förslag på strategi för att öka användningen av solel ska vidareutvecklas under 2018.
Utredningar tittar på hur man ska kunna underlätta för mindre aktörer och hushåll på energiområdet. Det handlar bland annat om skattereduktion, elcertifikat och energilager.
Det finns ett antal motioner som rör energieffektivisering och forskningsområdet. Det pågår ett antal aktiviteter, exempelvis energieffektiviseringsstöd till företag. Sverige ska bli världsbäst på energieffektivisering genom sektorsstrategier, och för närvarande pågår slutförhandlingarna om förändringar i EU:s energieffektiviseringsdirektiv.
En utredning tittar på förenklingar och anpassningar av regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för ny produktion och nya tjänster inom bland annat energieffektiviseringssystemet. Man ska även titta på vilka ekonomiska och andra styrmedel - exempelvis vita certifikat - som kan användas för att öka effektiviseringen i energi- och effekthänseende. Ett utredningsbetänkande om energisparlån har dessutom skickats ut på remiss.
Forskning och utveckling är naturligtvis viktigt för att finna lösningar på utmaningar som finns på det energipolitiska området. Fokus ska ligga på forskning och utveckling av förnybar energiproduktion. Samtidigt finns det inga hinder för att medel från andra finansieringskällor används för forskning och utveckling på kärnenergiområdet.
Ett övergripande mål för energipolitiken handlar om försörjningstrygghet. Det handlar om att kraftsystemet ska kunna garantera en säker elförsörjning och tillräcklig effekt i varje givet ögonblick på både kort och lång sikt.
Det handlar också om att kunna överföra el både inom och mellan länder. En fortsatt utbyggnad av elnätet och överföringskapaciteten inom Sverige och till andra länder är av stor betydelse för att säkerställa elleveranserna.
Det är mycket positivt att Sverige har vidtagit åtgärder för att gynna produktionen av biogas. Stödet för svensk biogasproduktion ökas med 270 miljoner under innevarande år. Energimyndigheten har också utlyst medel för utveckling av flytande biogas och inrättat ett innovationskluster.
En utredning om hur biogasens nytta som resurs ska tas till vara på bästa sätt och hur den kan ges konkurrenskraftiga villkor på både kort och lång sikt har tillsatts. Utredningens utfall kan fungera som en biogasstrategi, som flera motioner efterfrågar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitikens inriktning
En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor är en förutsättning för att vi ska kunna ha framtida el- och värmeförsörjning. Det är viktigt med en gynnsam utveckling där kraftvärmesektorn bidrar med systemvinster för övriga energisystem.
Det ska bli mycket intressant att följa Gotlands färdplan för ett hållbart energisystem, där ny teknik samt nya affärsmodeller och regelverk ska prövas.
Herr talman! Avslutningsvis: Nu måste vi alla vårda energiöverenskommelsen. Vi måste vara beredda att agera utifrån hur verkligheten förändras; jag tänker exempelvis på den snabba teknikutvecklingen.
Jag ser faktiskt stora likheter med Pensionsgruppen, som på något sätt vårdar pensionssystemet.
När pensionssystemet infördes var det ingen som kunde föreställa sig att medellivslängden skulle öka så snabbt som den gör i Sverige. Detta är naturligtvis helt fantastiskt. Men då ställs gamla sanningar på ända, och då krävs det att politiken agerar och tar nödvändiga beslut.
Låt oss nu vårda energiöverenskommelsen så att vi kan leverera en långsiktig, stabil energipolitik i många år framåt.
(Applåder)
I detta anförande instämde Mattias Jonsson, David Lindvall, Karl Längberg, Anna-Caren Sätherberg och Anna Wallén (alla S).