Herr talman! Tack för frågan, Maria Weimer! Det är en viktig fråga, men jag sover gott om nätterna just för att vi nu har en historisk och ny situation där en stor majoritet av Sveriges riksdag står bakom en gemensam energipolitik. Utmaningarna finns, men det är därför vi har en energiuppgörelse. Det är därför vi tillsammans har lagt fram inte bara det här förslaget - den här mandatperioden har det ju regnat förslag baserat på energiuppgörelsen. Det har handlat om alltifrån förnybart till vattenkraft, om förutsättningarna för marknaden och om kärnkraften. Ja, herr talman, egentligen skulle jag nog säga att sedan de stora striderna om kärnkraften på 70-talet är den här mandatperioden kanske den mest intensiva när det gäller energipolitiken och dess förändring.
Det var på det seminarium där expertmyndigheten lade fram rapporten som jag fick frågan. Om man lyssnar på våra expertmyndigheter hör man att de säger: Ja, de två kärnkraftsreaktorer som är utfasade under den här mandatperioden och de två som planeras till 2020 klarar vi, för vi har sådana marginaler i vårt system. Men skulle all kärnkraft tas bort i ett snäpp får vi problem. Det är dock självklart, för kärnkraften står i dag för 40 procent av vår el. Det är därför vi har en energiuppgörelse som gör att vi steg för steg kan anta utmaningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitikens inriktning
Det finns utmaningar när det gäller leveranssäkerheten, men det finns också tekniska lösningar som vi nu implementerar. Vi lägger om vår vattenkraftspolitik så att den blir mer miljömässigt hållbar och så att vi kan få ut mer effekt av den. Vi har smarta nät, lagring och efterfrågeflexibilitet - många saker som vi nu tar oss an för att just se till att industrierna och våra hushåll alltid kan få den energi de behöver till konkurrenskraftiga priser.