Fru talman! När jag i mitt anförande diskuterade kring åtgärder var det som jag då tog upp att Lars Johansson i sammanhanget krympte problemet till att det saknades tonnageskatt i Sverige. Det är ju inte det som det handlar om.
Sedan är jag lika bekymrad som Lars Johansson över utflaggning. Det är hela Alliansen också. Verklighetsbilden är ju inte annorlunda.
Eftersom vi ändå har haft en alliansregering sedan 2006 nyttar det naturligtvis inte att gå tillbaka längre, men den utredning som gjordes då kom ju inte till så där alldeles frivilligt från Socialdemokraterna heller, utan det var efter ett tillkännagivande av övriga partier. Det finns en lång historia kring utredandet av tonnageskatten. Att man på Finansdepartementet ändå ser att man nu måste titta på den ytterligare har jag egentligen inga synpunkter på. Jag tror att man gör den professionella bedömningen att det krävs för att det ska bli bra.
Man kan naturligtvis alltid beskriva något som passivt, att det görs för lite och så vidare. Men precis som Jessica Rosencrantz och jag i mitt anförande har sagt måste man börja någonstans, samla ihop de åtgärder som kan vidtas på kort sikt och de som kan vidtas på lång sikt. Det genomförs en del åtgärder. Man kan tycka att varje åtgärd för sig aldrig kan vara avgörande för att flagga in svenskt eller inte - det håller jag helt med om - men tillsammans skapas ändå förutsättningar för att flagga in svenska fartyg.
Jag är inte så naiv att jag tror att även om vi skulle skapa helt likvärdiga villkor - vilket jag hoppas att vi kan göra - att vi får en omedelbar inflaggning av fartyg. Det är naturligtvis en process att flagga ut ett fartyg till ett annat land.
Den dag som det finns likvärdiga villkor, som jag utgår från att det finns efter ett antal år, kommer nyinflaggningen att stärka svensk sjöfart, inte inflaggning av det som redan är utflaggat.