Fru talman! Jag får börja med att tacka ministern
för svaret. Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem
inte bara här i Sverige utan i hela världen. Det är en
plåga som måste motarbetas på alla sätt. Det är därför
glädjande att det pågår utredningar på Regerings-
kansliet för att förbättra situationen för alla de kvin-
nor som utsätts för våld.
Mordmisstänkt exmake hade besöksförbud - det
är en rubrik bland många i våra dagstidningar. Mer än
20 kvinnor mister varje år livet genom det våld de
utsätts för. Det är minst 20 för mycket. I natt har
ytterligare en flicka med invandrarbakgrund mördats
på ett brutalt sätt av en nära anhörig. Hur många fler
kvinnor med invandrarbakgrund ska mista livet i
Sverige innan något görs? Vad gör ministern för att
dessa bestialiska handlingar ska få ett slut? Flickan
hade gjort en polisanmälan men kunde ändå inte
skyddas.
När får vi en lagstiftning och ett samhälle som kan
hjälpa och skydda de kvinnor som i dag förtvivlat ser
sina liv slagna i spillror, inte minst efter det att de har
gjort en polisanmälan? För många kvinnor som ut-
sätts för våld känns det tyvärr som om myndigheterna
i dag står på fel sida, dvs. att de står på förövarens
sida.
Vi har en långtgående lagstiftning i Sverige som
ska motverka misshandel och mäns våld mot kvinnor.
Men tyvärr blir många kvinnor ofta misshandlade inte
bara en gång utan en gång till och en gång till. Sam-
hället står vid sidan om och kan lite eller ingenting
göra. Inte undra på att kvinnor ibland tar saken i egna
händer och t.o.m. tar till vapen för att skydda sig och
barnen.
Om en kvinna har anmält en man för misshandel
ska samme man inte kunna misshandla henne igen.
En annan rubrik är: För grannarna kom det inte som
en överraskning att kvinnan blev misshandlad igen. I
praktiska råd till kvinnor som misshandlats kan man
bl.a. läsa att de ska ordna en reträttväg till kvinnojou-
ren eller till någon nära vän eller släkting. Råd är bra,
men tycker ministern att det här är råd som vi bör
finna oss i? Borde inte alla som inte har begått något
brott ha rätt till frihet?
Många misshandlade kvinnor vågar inte av rädsla
för att utsättas för våld lämna sina hem utan är dömda
till ett fortsatt liv i ensamhet. Att först utsättas för
brott, anmäla brottet och därefter känna att jag trots
det inte får stöd av samhället är att straffas dubbelt.
I ca 70 % av misshandelsfallen där det också finns
barn med i bilden har också de utsatts för våld. För att
motverka våld mot kvinnor och barn vilar det natur-
ligtvis ett stort ansvar på familjerna, som måste fun-
gera som goda förebilder för små pojkar. Därför
måste alla familjer också få en rimlig chans att bygga
upp en trygg tillvaro. Också skolan måste vara en god
förebild och förmedla vad som är rätt och fel till alla
elever.
Män som slår sina kvinnor måste också få vård.
Det är väsentligt att man t.ex. kombinerar besöksför-
budet med tidiga insatser så att mannen inte blir bitter
eller hamnar på gatan. Det måste vara bättre att upp-
muntra honom till att göra något åt sin situation.
Jag bor i Sandviken som är en av de kommuner
som satsar mest på kvinnojourernas verksamhet,
vilket naturligtvis känns bra. Men det skulle kännas
ännu bättre om vi i stället kunde se en minskning av
kvinnomisshandeln och därmed en minskning av
kvinnojourernas verksamhet.
I dagens tidning kunde jag tyvärr läsa att det är ett
ökat tryck på kvinnojourerna. Så många behöver
hjälp att man tvingas skicka kvinnor och barn tillbaka
till hemmet och våldet. Det finns bra och tillförlitlig
statistik. Det finns kunskap om problemen, och det
finns lärdom från andra länder att ta till sig. Trots det
händer det inte särskilt mycket vare sig här i Sverige
eller i andra länder.
Ministern och departementet har funderat på dessa
frågor länge. När tror ministern att vi får en skärpning
så att alla de kvinnor som i dag lever i rädsla och
skräck kan börja leva ett normalt liv igen?
Ministern har sagt det är en högt prioriterad fråga
för regeringen att förkorta domstolarnas handlägg-
ningstider. Hur högt prioriterad är den? När kan vi
räkna med något förslag som gör att handläggningsti-
derna minskas ordentligt? Handläggningstiderna har
snarare ökat än minskat under de senaste åren.
När går utredning och fundering över till hand-
ling, ministern?