Fru talman! Det är alldeles riktigt som ministern
säger att det görs en hel del. Det påpekade jag också i
mitt anförande. Det är glädjande att det finns bered-
ningar och samverkansprojekt. Men det görs alldeles
för lite, och det går alldeles för långsamt för alla de
kvinnor som utsätts för våldet. Dessa kvinnor har
först utsatts för våld. Sedan riskerar de i väntan på ett
domstolsförfarande att behöva utsättas för ytterligare
våld.
För några veckor sedan talade jag med en kvinna
som ända sedan hon var väldigt ung har utsatts för
våld. Äntligen har hon lyckats komma ifrån den man
som under de senaste 15-20 åren misshandlat henne.
Nu förhalar han processen hela tiden. Med brev och
psykisk påverkan försöker han att trakassera kvinnan.
Hon är inte den enda kvinnan i den situationen utan
en bland många.
Jag menar att vi måste skynda på processen. Det
är tragiskt. Vi har 20 000 anmälningar varje år från
kvinnor som är utsatta för våld. Det finns säkert ett
mörkertal. Om vi tar med invandrarkvinnorna är det
säkert många som inte anmäler brotten eftersom det
är skam och skuld över det. Det är många svenska
kvinnor som vi vet inte anmäler därför att de är nära
anhörig till eller är väl bekant med personen som
utsätter dem för våld.
Vi måste göra någonting skyndsamt. Det är vad
jag menar. Nu finns en hel del samverkansprojekt.
Men det saknas fortfarande en del. Man har gjort
utredningar. De visar att även om polisen har till-
räckliga resurser - och jag vidhåller att polisen inte
har fått så mycket mer resurser - kan inte polisen
göra allting.
Det måste ske en samverkan mellan de olika or-
gan som har ansvar i dessa frågor, åklagare, domstol,
socialtjänst osv. Den samordningen är om än inte
dålig på många håll bristfällig. Det finns bra projekt i
Sverige, som ministern påpekade, och det finns plat-
ser där man har fått ned handläggningstiderna och
ökat samverkan. Men jag skulle vilja att ministern såg
till att detta skedde överallt i Sverige.
Jag sade tidigare i dag att det var en ökning av
kvinnor som anmäler sig till kvinnojourerna. Det är
en sådan stor ökning att man tvingas skicka hem
kvinnorna. Man har inte plats för dem i sina jourlä-
genheter. Man tvingas skicka hem dem till de män
som utövar brott mot kvinnorna. Det är tragiskt.
Jag vill höra om ministern kan säga att det kom-
mer att ske något snart. Det måste ske något nu. Vi
kan inte har fler funderingar och fler beredningar. Vi
måste få ett snabbt agerande.