Fru talman! Det enda som gör att det tar tid är den
demokratiska processen, ingenting annat. Om vi inte
hade den skulle alla förslag redan ha varit genomför-
da. Vi måste visa stor respekt för den demokratiska
processen. Det innebär utredningar, remissförfarande,
lagrådsremisser och propositioner.
Det är ingenting annat som tar tid. Det är inte så
att jag eller regeringen sitter och funderar. Vi har
påbörjat lagstiftningsarbeten där propositioner har
lagts fram och där det nu finns nya utredningar. Det
är ingenting annat än den demokratiska processen
som tar tid. Den måste trots allt få ta den tid den tar.
Det är ytterligare en sak som finns med i den de-
partementspromemoria som för några veckor sedan
gick ut för beredning. Det gäller häktning när det är
en särskilt närstående som hotar. Det är oerhört vik-
tigt. Det är en extra svår situation som en sådan per-
son befinner sig i.
På samma sätt är det med principen för det som
diskuterats under hösten, nämligen tillfälligt besöks-
förbud. Det gäller den oerhört svåra situationen som
det är när man utsätts för våld eller hot om våld av en
närstående och det t.o.m. sker i det egna hemmet.
Det är alldeles riktigt att det finns ett mörkertal,
även om det har minskat. Det finns fortfarande kvin-
nor i Sverige som vi inte känner till blir misshandla-
de. Det är just därför vi måste ge kvinnan möjlighet
att få kontakt med kvinnojourer, med sociala myn-
digheter och med polisen. Det behövs, och det är just
det som är grunden och principerna för besöksförbu-
det.
Vad gäller samverkan är det precis detta som det
förslag som kom i somras bygger på, nämligen att
man ska kunna samverka mellan myndigheterna. Man
ska inte behöva vänta på varje led i processen. Åkla-
garen ska också kunna utföra saker som domstolen
kanske tidigare gjorde. Det gäller t.ex. att åklagaren i
förväg vet vilka vittnen som ska kallas osv. - helt
enligt principen att man ska arbeta parallellt och till-
sammans, och inte vänta på varandra. Där är vi också
alldeles överens.