Fru talman! De principer som ligger till grund för
den nuvarande fastighetsbeskattningen togs fram i en
proposition av min företrädare finansminister Anne
Wibble 1992. I den regering som föreslog dessa prin-
ciper fanns också Inger Strömboms partiledare Alf
Svensson. Där fanns Moderaternas nuvarande partile-
dare Bo Lundgren och en rad andra företrädare för de
borgerliga partierna. De principer som riksdagen
fastställde på grundval av den borgerliga regeringens
förslag 1992 har gällt hela 90-talet. Det handlar na-
turligtvis om jämställa fastighetsskatten med annan
typ av kapitalbeskattning.
Nu ställer Inger Strömbom frågan: Vad är det för
likhet att bli beskattad för en villa på olika håll i lan-
det på olika sätt? Likheten ligger i att villorna är olika
värda. Det hade varit orimligt om man skulle betala
lika mycket i skatt för en villa som är värd 4 miljoner
i ett område och som för en villa som är värd 400 000
kr i ett annat område. Det hade verkligen inte varit en
likformig kapitalbeskattning. Hade man dessutom
haft en kapitalbeskattning på fastigheter som hade
varit betydligt lägre än på annan form av kapital hade
man ju drivit upp prisutvecklingen på småhus ytterli-
gare. Tyvärr har inte minst de borgerliga majoriteter-
na här i Stockholms stad, Lidingö och en rad andra
kommuner i Stockholmsområdet bidragit till att driva
upp priserna kraftigt under senare år. Det är det som
är det egentliga fastighetsskatteproblemet. Det hand-
lar inte om principerna som den dåvarande borgerliga
regeringen föreslog 1992 och som riksdagen ställde
sig bakom. Det är inte den principiella synen att jäm-
ställa fastighetstaxering och fastighetsbeskattning
med annan form av kapitalbeskattning utan de kraf-
tigt höjda huspriserna som är det ursprungliga, primä-
ra och stora problemet. Det har regeringen kraftfullt
hanterat på det sättet att regeringen har sänkt fastig-
hetsskatten från 1,5 % till 1,2 % i ett första steg och
från 1,2 % till 1,0 % i ett andra steg. Det innebär att
det vi tar in i dag i form av fastighetsskatt, trots de
kraftigt stegrade huspriserna och trots de kraftigt
stegrade fastighetstaxeringarna, i stort sett är samma
summa som tidigare.
Jag ska dessutom framhålla att sedan vi från 2000
började ändra fastighetstaxeringsvärdena som en följd
av de kraftigt stigande huspriserna har faktiskt 70 %
av dem som äger småhus i Sverige fått sänkt fastig-
hetsskatt.
Jag är medveten om att det bland de 30 % som har
fått höjd fastighetsskatt finns många som har haft
betydande bekymmer och oro för sin framtid. Det är
mot den bakgrunden som regeringen dels har gjort
justeringarna i fastighetsskattesatsen, dels infört en
begränsningsregel som kanske kommer att gynna ett
par hundra tusen låginkomsttagare, framför allt pen-
sionärer, och som gör att många som har varit oroliga
för att de inte har kunnat hantera sina fastighetsskat-
tekostnader nu kan göra det eftersom de enligt den
nya begränsningsregeln betalar högst 5 % i fastig-
hetsskatt.
Jag har mött många människor som har varit be-
kymrade men som inte har känt till denna begräns-
ningsregel. När begränsningsregeln har blivit beslutad
av riksdagen och man har klart för sig att den gäller
har man bland låginkomsttagarhushållen i väldigt
många fall kunnat konstatera att man har fått sänkt
fastighetsskatt, även i Stockholmsområdet.
För det tredje har vi utöver justeringen av skatte-
satsen och begränsningsregeln också vidtagit en rad
åtgärder när det gäller förmögenhetsskatten. Vi har
försökt att leva efter den principen att den som bor i
ett normalt småhus, även i Stockholmsområdet, inte
ska behöva betala förmögenhetsskatt. Jag kan för
interpellanten framhålla att av de ungefär två miljoner
småhus som vi har i Sverige har bara ungefär 2 % ett
taxeringsvärde om 2 miljoner kronor eller mer. Det är
alltså en mycket liten grupp som kommer ovanför det
s.k. fribeloppet om 2 miljoner kronor som numera
finns i förmögenhetsbeskattningen.
Det kan naturligtvis även i de grupper som har
högt taxerade fastigheter finnas en del problem, och
det är därför som vi ska utreda fastighetsskatten också
i ett vidare perspektiv.