Herr talman! I den proposition som ligger till
grund för dagens debatt skriver regeringen följande:
"Regeringens uppfattning är att det i första hand är
kommunerna som skall vara huvudmän för all utbild-
ning i gymnasieskolan och komvux, dvs. även utbild-
ningar inom naturbruk och omvårdnad. Detta skulle
innebära att ett landsting först efter överenskommelse
med en kommun skulle ha möjlighet att som huvud-
man anordna gymnasieutbildning. I avvaktan på att ett
sådant förslag kan läggas föreslår vi nu ändringar i
skollagen som löser ett antal problem av mer akut
karaktär."
Detta citat tycker jag mycket väl karakteriserar re-
geringens förslag. Hela propositionen - och betänkan-
det - är inkonsekvent och motsägelsefull. Mitt intryck
är att regeringen egentligen vill föra över både om-
vårdnads- och naturbruksprogrammen till kommu-
nerna och att kommunerna skall vara huvudmän för
dem. Regeringen har drabbats av beslutsvånda och
hamnat i långbänk. Man orkar inte ända fram. Eller
kan detta tolkas på något annat sätt? Man väljer att ta
bort landstingens företrädesrätt, gentemot kommuner-
na, att bedriva omvårdnads- och naturbruksprogram-
men. Det kompenseras genom att landstingens möj-
lighet att bedriva utbildning i gymnasieskolan, den
gymnasiala vuxenutbildningen och påbyggnadsut-
bildningarna vidgas. Tala om inkonsekvens!
Man ställer sig frågan: Hur kommer det att se ut
den dagen då regeringen äntligen bestämmer sig för
att lägga fram en proposition för riksdagen om att
landstingens utbildningar skall föras över till kommu-
nerna? Det är ju egentligen det man vill. På vilket sätt
skall landstingen då kompenseras?
Jag är mycket intresserad av att få ett svar av Ag-
neta Lundberg. Kanske kan hon lyfta på förlåten och
tala om för oss hur den konstruktionen skall se ut.
Man borde trots allt ha funderat en del på detta.
Den moderata ståndpunkten är att riksdagen i dag
borde ta ställning till huvudmannaskapet för den
gymnasiala utbildningen m.m. i stället för att spela
med i de skenmanövrar som Utbildningsdepartemen-
tet på grund av senfärdighet och beslutsvånda har
ägnat sig åt. Vi anser att de utbildningar inom gym-
nasieskolan och komvux som i dag bedrivs i lands-
tingens regi skall föras över till kommunerna och att
kommunerna också skall bli huvudmän för dem.
Samma ståndpunkt hade vi 1991 när riksdagen fattade
beslut om den nya gymnasieskolan. Det som vi ansåg
då anser vi nu, nämligen att landstingen inte skall
bedriva utbildning eller vara huvudmän.
Den ståndpunkten delar också lärarnas organisa-
tioner. De uppvaktade utskottet för ett tag sedan och
begärde att riksdagen skulle fatta beslut om att dessa
utbildningar skall föras över till kommunerna och att
kommunerna skall vara huvudmän.
Det förslag som ligger på riksdagens bord innebär
att en kommun och ett landsting, om de inte kommer
överens om huvudmannaskapet, båda kan bedriva
utbildningen inom omvårdnads- och naturbrukspro-
grammen. Förslaget riskerar att leda till splittring och
slöseri med resurser i stället för till samverkan och
samordning.
Vi moderater har i vår motion föreslagit en lös-
ning på detta problem, nämligen att möjligheterna för
kommunerna att lägga ut utbildning på entreprenad
skall stärkas. Den gällande lagstiftningen möjliggör
detta endast i sådana ämnen som enligt skollagen
betecknas som estetiska, ekonomiska, tekniska eller
yrkesinriktade. Lagen om entreprenadsförhållanden i
skolan bör förtydligas så att det i framtiden blir möj-
ligt för kommunerna att i ökad omfattning uppdra åt
andra utbildningsanordnare att bedriva undervisning
inom ett flertal ämnen.
Detta har regeringen inte orkat komma fram till. I
propositionen för man ett resonemang. Man upplever
att det är ett problem om kommunerna lägger ut ut-
bildning på entreprenad till exempelvis landstingen.
Man säger att landstingen skulle få flera uppdragsgi-
vare. Man utgår från att kommunerna i de flesta fall
skulle lägga ut detta uppdrag.
Men det omvända råder ju faktiskt i dag. Om
landstinget bedriver en utbildning kommer eleverna
från en mängd olika kommuner. Alltså måste man
förhandla med respektive kommun om ersättning. Det
handlar fortfarande om att regeringen inte orkar ända
fram, och det är ganska trist.
Man vidgar landstingens rätt att bedriva även and-
ra påbyggnadsutbildningar. Vår uppfattning om detta
redovisade vi i debatten om den kvalificerade efter-
gymnasiala yrkesutbildningen. Vi anser att dessa
påbyggnadsutbildningar skall läggas i den nya yrkes-
högskolan.
Avslutningsvis vill jag ställa en fråga till Agneta
Lundberg: När kommer regeringen att orka ända fram
och lägga en proposition på riksdagens bord där man
föreslår att kommunerna ensamma skall vara huvud-
män, även för naturbruks- och omvårdnadsprogram-
men?
Därmed yrkar jag bifall till reservation 1.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslöt kl. 17.51 att ajournera förhand-
lingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.