Fru talman! Om utbildningen skulle läggas ut på
någon annan upplever vi att ansvaret skulle bli alltför
otydligt, förutom att det blir praktiska problem när det
gäller att fatta beslut. Berörda kommuner skulle kun-
na ingå samverkansavtal med varandra, okej. Det är
en ganska omständlig lösning, och det är just därför vi
förordar att huvudmannaskapet för utbildningen och
skolväsendet regleras genom bestämmelserna i skol-
lagen och att lagen om entreprenad i skolan inte vid-
gas.
Det akuta problemet som man vill lösa gäller
framför allt barn och fritid. En del kommuner bedri-
ver i dag verksamheten olagligt, kan man säga. Nu
pekar man med hela handen och säger att vår inrikt-
ning är att kommunerna skall vara ansvariga. Under
en övergångstid har kommunerna och landstingen
funnit att den bästa lösningen har varit att landstingen
har utfört uppdraget. Nu gör vi detta lagligt under en
övergångsperiod. Då tror jag att de här två huvud-
männen skall ha möjlighet att justera denna lösning
och ta ställning till hur man skall ha det i framtiden.
Jag är inte orolig för vidgningen. I övrigt är det ju
naturbruksprogrammet som landstinget har, och jag
tror inte att det är några kommuner som kommer att
kasta sig över möjligheten att få bedriva den utbild-
ningen. Vi vet alla hur dyrbar den är att bygga upp
och bedriva.