Fru ålderspresident! De senaste minuterna har jag av hänsyn till mina och andras partikamrater i socialutskottet strukit i mitt anförande.
Vår debatt om utgiftsområdet om areella näringar, landsbygd och livsmedel sker samtidigt med klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Man kan nog säga att världen pendlar mellan hopp och förtvivlan. Det finns trots allt fortfarande hopp om att världens ledare ska samla sig till en uppgörelse som i varje fall inte omöjliggör att nå FN:s mål om en temperaturhöjning på högst två grader. Utöver förbränningen av fossila bränslen som måste fasas ut står de areella näringarna i fokus i den klimatomställning som måste ske.
Enligt FN kommer 14 procent av växthusgasutsläppen från jordbruket, och ytterligare 17 procent kommer från ändrad markanvändning, till exempel omvandling av skogsmark till betesmark genom skogsskövling.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO driver i Köpenhamnsförhandlingarna därför bland annat nationellt anpassade åtgärder inom jordbruket som minskad plöjning, komposttäckning och satsningar på perenna grödor. Landsbygdsbefolkningen, inklusive småbönder i utvecklingsländerna, bör få del av de nya finansieringsmöjligheterna, till exempel genom CDM. Det är tankar som ligger nära Vänsterpartiets ledstjärna om klimaträttvisa.
Fru ålderspresident! Förutom jordbruket är skogsbruket av stor betydelse i klimatförhandlingarna. I debatten om skogens roll som kolsänka respektive kolkälla måste vi dock samtidigt fullt ut beakta skogens roll för den biologiska mångfalden. Bland annat därför innehöll Vänsterpartiets budget extra medel för att stärka och skydda ekosystemen och den biologiska mångfalden i skogen i form av satsningar på biotopskydd och naturvårdsavtal.
I dessa arbetslöshetens tider vill vi också återupprätta de gröna jobben - och då inte minst i skogen - som regeringen med en sömngångaraktig säkerhet avvecklat. Denna lyckade arbetsmarknadsåtgärd sysselsatte över 3 000 långtidsarbetslösa i hela landet med viktiga naturvårdsjobb under förra mandatperioden.
Åter till jordbruket. Det svenska jordbruket styrs i stort sett helt av den EU-gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Vi står inför en översyn av denna, som föregående talare var inne på, som kommer att träda i kraft efter 2013.
Livmedelssäkerhet är kanske ordet för dagen om man följer den internationella debatten. Då menas det engelska food security - inte food safety. Hur ska en växande befolkning på vår jord få en säker tillgång till livsmedel?
I dagens betänkande har vi från oppositionen lyft fram några långsiktiga frågor för det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsproduktionen. Vi anser att klimat- och energiskäl talar för en ökad andel lokalproducerade livsmedel. Målet ska vara en långsiktigt uthållig livsmedelsproduktion.
Den ekologiska odlingen och ekologiska produkter är här av avgörande betydelse. Det krävs mer forskning, utveckling, utbildning, rådgivning och information. Det framgår av den gemensamma reservationen 5.
I vårt budgetförslag från Vänsterpartiet avsatte vi också extra medel för att nå de nationella målen för en ekologisk konsumtion och produktion, bland annat just för att införa ekorådgivare.
Det krävs även en miljöanpassad utveckling av det konventionella jordbruket. Ökade satsningar på det ekologiska jordbruket bidrar även till en positiv och långsiktig landsbygdsutveckling. Enligt en större brittisk undersökning skapar det ekologiska jordbruket 23 procent fler arbetstillfällen än det konventionella jordbruket.
Fru ålderspresident! Vi lyfter i betänkandet fram vikten av att beakta jämställdhetsfrågorna i jordbruket, särskilt med koppling just till det ekologiska jordbruket. Kvinnors arbete inom jordbruket är helt avgörande för världens livsmedelsproduktion. Arbetssituationen för kvinnor är dock problematisk. Kvinnorna har mycket sällan samma tillgång till nödvändiga resurser som männen, och de äger sällan marken som brukas.
Enligt en undersökning gjord av Ekologiska Lantbrukarna har kvinnor en mer framträdande roll inom det ekologiska lantbruket än inom det konventionella lantbruket. En norsk undersökning visar att andelen kvinnor inom det ekologiska lantbruket är dubbelt så stor som inom det traditionella. Dessa kvinnor var också i genomsnitt yngre och hade högre utbildning än männen inom det traditionella jordbruket.
Vi ser här en tydligt ökad jämställdhet inom jordbruket i takt med att det ekologiska jordbruket utökas. En ökad satsning på ekologisk produktion skapar positiva effekter även vad gäller jämställdheten. Med det yrkar jag, fru ålderspresident, bifall till reservation nr 9.
Jag vill också i den här debatten få kommentera EU:s hantering av Livsmedelverkets förslag till miljösmarta matval som utarbetades under förra året. Myndigheten fann det i våras säkrast - för Sverige ska väl vara bäst i klassen - att notifiera dessa råd om miljösmarta matval till EU-kommissionen. Men eftersom råden innehöll vissa om än försiktiga anvisningar att i vissa fall äta närproducerade livsmedel reagerade naturligtvis EU-kommissionen med argumentet att detta är ett handelshinder. Den fria marknadens försvarare pekade finger och sade: Så får man inte göra.
Om jag har förstått saken rätt har Jordbruksdepartementet efter omarbetning av Livsmedelsverket och efter prövning av Kommerskollegium nu lämnat in ett omformulerat dokument där man i stället uppmanar konsumenterna att ta hänsyn till hur transportsnålt livsmedlen når konsumenten. I EU får man alltså inte verka för närproducerade livsmedel utan kanske bara för transportsnåla.
Dock såg jag i Svenska Dagbladet häromdagen att Andreas Carlgren uttalade sig för närproducerade livsmedel. Han får tänka på att han tydligen inte får säga sådant. Är det kanske ett exempel på att EU ska vara smalare och vassare?
Till kråksången hör också att man på EU-kommissionens hemsida åtminstone hittills har kunnat hitta kommissionens egen informationskampanj Ta kontroll! Där rekommenderas bland annat: Ät lokalt producerade säsongslivsmedel. Kanske kan vi inte förvänta oss mer av vår EU-byråkrati. Den ena handen verkar inte veta vad den andra gör.
För att uppnå miljö- och klimatmål är det viktigt att livsmedelssektorn förändras. Enligt Naturvårdsverkets rapport
Att äta för en bättre
miljö
bör vi i Sverige minska vår köttkonsumtion med ca 25 procent. Vi vill därför satsa på en mer miljö- och klimatmedveten livsmedelsproduktion.
En minskad köttkonsumtion per capita i den rika världen är en nödvändighet om vi både ska kunna klara klimat- och miljömålen och livsmedelssäkerheten för en fortfarande starkt växande befolkning. Här tror jag strukturella åtgärder måste upp på bordet för diskussion. Till exempel måste användningen av åkermark för fodersädsproduktion ifrågasättas.
Fru ålderspresident! Låt mig avslutningsvis få kommentera Vänsterpartiets hållning vad gäller djurskyddet. Det var en särskild debatt i kammaren så sent som i förrgår. Det framgår av vårt särskilda yttrande till betänkandet att vi efter nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten vill tillskjuta 30 miljoner kronor till Jordbruksverket inom detta område.
Vi vill även införa en djurskyddsombudsman. Det är något som så sent som i dag fick stöd av länsveterinären i Dalarna. Det stod också i Svenska Dagbladet.
Jag står naturligtvis bakom de reservationer som Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet gemensamt för fram men avstår för tids vinnande från att yrka bifall till dessa och avslutar med: God jul!
(Applåder)