Fru ålderspresident! Betänkandet ger oss alla energi att prata om alla möjliga saker som har med landsbygd, näringen och livsmedel att göra. Det är många områden, men jag tänkte ändå inte prata om så många.
Först vill jag ta upp det arbete som utskottet har genomfört med uppföljning av de olika politiska områdena och besluten om dem. De är mycket intressanta och kanske viktigare än vi ibland tror när vi förhåller oss till dem.
Vi har i utskottet gett uppdrag genom forskningsrapporter som ger mycket djupare kunskap och möjlighet till ännu mer underbyggda och ännu klokare beslut. Jag tror att just miljö- och jordbruksutskottet är ganska bra på uppföljningsarbete, och jag tycker att vi ska vara stolta över det.
De områden som har varit aktuella är framför allt fiske och småskalig livsmedelsproduktion. För just fisket finns det dessutom en forskningsrapport som bland annat visar på komplexiteten i arters beroende av varandra. Det här är en mycket värdefull kunskap i politiken eftersom det ofta är mycket av stuprör mellan områdena.
Vi kan se att det som kortsiktigt gynnar ekonomin inte alltid gynnar ekosystemen. Om man inte gör en utvärdering och inte får forskningssvaren på en kanske felaktigt driven politik blir den förmodligen inte bättre. Om det är någon som inte har läst rapporterna, vilket jag egentligen inte tror att det är, tycker jag att man ska göra det.
Betänkandet handlar om de areella näringarna, landsbygden och livsmedlen. Hållbart brukande av jord, vatten och skog bör ske inom de ekologiska ramarna. Men dit är det fortfarande alltför långt.
Inom jordbrukspolitiken står vi inför ett vägval. Å ena sidan har vi en försämrad miljö och färre ekosystemtjänster till följd av en ökad intensifiering av jordbruket med en ökad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. På sikt handlar det också om användning av GMO:er och en alltmer koncentrerad storföretagskontroll över utsädesmarknaden. Å andra sidan har vi en större förmåga att motstå klimatförändringar och andra störningar genom fler ekosystemtjänster och tack vare ett ekologiskt anpassat jordbruk baserat på större mångfald med multifunktionalitet.
Regeringen tycks ha valt väg med sitt fortsatta stöd till GMO i EU och sitt fortsatta naggande i kanten av stödet till ekologisk produktion. Miljöpartiet vill stödja en omställning till en hållbar livsmedelsproduktion med ökad ekologisk produktion och mångfald och med fler framtida ekosystemtjänster.
Vi vill satsa på fiskevård och en hållbar fiskeförvaltning och ett bättre djurskydd. Vi vill ha en ökad miljöhänsyn och ökad hänsyn till ekosystemtjänsterna, som bör vara en utgångspunkt för översynen av både landsbygdsprogram i Sverige och regeringens agerande i samband med översynen av EU:s jordbrukspolitik och fiskepolitik.
Forskningen om ekologiskt hållbara odlingssystem bör utvecklas så att odlingen i större utsträckning sker med en kunskap om biologiska system och deras begränsningar. Mer satsningar behövs för att miljöanpassa skogsbruket.
Det råder fortfarande omfattande brister i den generella hänsyn som skogsbruket ska ta. Vi ser att ett av problemen är att Skogsstyrelsen har saknat resurser för att följa upp avverkningsanmälningar och skydda sådan skog som borde skyddas. Vi ser att ett ökat arbete med biotopskydd och naturvårdsavtal behövs. Vi föreslår också höjningar i betänkandets budgettabeller.
Prisökningen för skog och skogsmark gör att anslaget för biotopskydd och naturvårdsavtal skulle behöva öka rejält. Jag vill ta upp Miljömålsrådets rapporter. De visar i sin tur att takten skulle behöva öka ännu mer för att förlusten av biologisk mångfald ska kunna hejdas. Här har vi föreslagit ordentliga höjningar.
Det ekologiska lantbruket bidrar också till flera miljömål och bevarar markens produktivitet på lång sikt. Regeringen slopade det särskilda anslaget för ett par år sedan. Stödet till det ekologiska jordbruket har minskat med mer än hälften, även om det inte är så lätt att se alla gånger. Villkoren för stöden har dessutom försämrats.
Vi vill ge stöd till de här odlingsformerna och den jordbruksdrift som driver på utvecklingen i riktning mot hållbarhet. Vi föreslår en viss omflyttning av andra budgetposter och anser att anslaget med åtgärder för att främja ekologisk produktion ska ha 54 miljoner per år.
Jag tänkte återigen ta upp handelsgödselskatten. Den ska slopas nu vid årsskiftet. Det är ett otroligt dåligt förslag från regeringen. Hur sjutton har man tänkt? Här har vi ett åtagande om att minska utsläppen av kvävet i Östersjön med 21 000 ton per år. Vi ska också minska klimatutsläppen. Produktion och användning av mineralkväve utgör enligt en del forskning ett stort bidrag till olika utsläpp. Det som händer är nämligen att en del av det kväve som hamnar i jorden omvandlas till lustgas. Lustgasen är en ungefär 300 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Även om det endast är 1 procent av mineralkvävet som omvandlas till lustgas, vilket är den uppskattning som IPCC gör, är den mycket aggressiv. Den bidrar alltså till en större påverkan än man alltid har tänkt sig.
Kväveöverskottet är ett problem för Östersjön och för Västerhavet. Eftersom vi varje år binder in nytt kväve i systemet borde vi i stället utnyttja cirkulationen av både kväve och fosfor bättre i samhället. Där har vi ett stort jobb framför oss. Biogasproduktion är en del av lösningen, som vi har varit inne på tidigare.
Vad har regeringen för förslag för att minska problemet med övergödning? Det kan man fråga sig. Tidigare har vi debatterat djurskyddet. I tisdags hade vi en stor debatt här. Det var ett eländigt försvar från regeringspartierna, inte minst från jordbruksministern, av den senaste förändring man har gjort med flytt av finansiering av djurskyddet från kommunerna till länsstyrelserna.
Vi har föreslagit mer resurser för att lyfta fram djurskyddet. Vi föreslår pengar både till Jordbruksverket och till länsstyrelserna. Den borttagna avgiftsfinansieringen gör att det finns ännu mindre pengar för länsstyrelsernas del.
Vi hör ofta talas om konkurrensneutralitet. Det hörde vi nu när det gällde handelsgödseln, och vi har hört det när det har gällt djurskyddet. Vi ser att effekterna blir precis tvärtom. Det blir inget trovärdigt företagande om man inte kan garantera ett djurskydd. Det blir inget trovärdigt företagande om man är med och bidrar till både klimatgaser och övergödning.
Däremot ska man satsa på att gynna det som är bra. Jordbruket är en stor källa till utsläpp och allvarlig miljöpåverkan även om vi är beroende av det, för det är ju samtidigt en livsnödvändig verksamhet att värna och utveckla. Det finns bättre sätt för regeringen att gynna Sveriges bönder, inte minst genom att med klokt utformade skatter och subventioner stödja utvecklingen i riktning mot ett mer hållbart och miljövänligt jordbruk.
Jag tänkte inte orda så mycket mer, utan jag ger mitt stöd till Miljöpartiets samtliga reservationer och yrkar här och nu bifall till reservation nr 7.