Herr talman! Marie Engström har frågat om jag
tänker ta några initiativ för att förhindra att alltfler
unga drabbas av betalningsanmärkningar, för att
förhindra att enstaka betalningsförseelser får negativa
konsekvenser och för att minska andelen skatteskul-
der avseende restskatter som finns registrerade hos
kronofogdemyndigheten.
Betalningsförsummelserna har visat en tendens att
öka på senare tid bland såväl unga som andra. Precis
som Marie Engström tycker jag att den utvecklingen
är beklaglig och oroande, och den uppfattningen delas
också av kronofogdemyndigheterna och Riksskatte-
verket. Regeringen har som ett av verksamhetsmålen
angett att kronofogdemyndigheterna ska verka för en
god betalningsmoral i samhället. De ska genom att
förbättra sina kunskaper om vilka samhällsgrupper
som finns i riskzonen för att bli gäldenärer hos krono-
fogdemyndigheten och genom förebyggande åtgärder
riktade till sådana grupper minska risken för att så
sker. Det förebyggande arbetet är inte minst inriktat
på just ungdomar i den ålder där de börjar få en egen
ekonomi och riskerar att dra på sig betalningsan-
märkningar.
Som Marie Engström nämner trädde en lagänd-
ring i kraft den 1 oktober 2001 av den innebörden att
uppgifter hos kronofogdemyndigheten om enstaka
betalningsförsummelser ges sekretesskydd och att
uppgifterna inte får användas vid kreditupplysning -
allt detta under förutsättning att skulden betalats eller
målet återkallats utan att kronofogdemyndigheten
behövt fatta något beslut, t.ex. om utmätning, och att
det bara rör sig om ett fall under en tvåårsperiod.
Ett av syftena med reformen var att komma till
rätta med det problem som ligger i att enstaka betal-
ningsförsummelser kan få orimliga konsekvenser.
Lagändringen var inte okontroversiell, och den lös-
ning som valdes är ett uttryck för en avvägning mel-
lan intresset av skydd för gäldenären och det viktiga
och berättigade intresset av en väl fungerande kredit-
upplysningsverksamhet.
Vad gäller restskatterna var det, som Marie Eng-
ström säger, vid skattebetalningslagens tillkomst som
ordningen med att arbetsgivaren gör skatteavdrag
avskaffades. Skälet för detta var bl.a. den inte ovä-
sentliga administrativa börda som avdragssystemet
innebar för arbetsgivarna, men också det förhållandet
att det i dag i de allra flesta fall rör sig om rätt så små
belopp. Det finns därför inte samma behov som tidi-
gare av den uppdelning som låg i att arbetsgivaren
gjorde avdrag under tre månader.
Sammanfattningsvis vill jag svara Marie Eng-
ström på följande sätt.
2001 års reform vad gäller sekretess och kredit-
upplysning kommer att utvärderas. Om det visar sig
att reformen inte var tillräcklig kommer regeringen
att överväga åtgärder för att förhindra att kreditupp-
lysningsföretagen i kreditupplysningar lämnar infor-
mation om enstaka, mindre betalningsförsummelser.