Fru talman! Utskottet behandlar i detta betänkande
förslag i motioner, huvudsakligen från den allmänna
motionstiden, rörande hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt,
expropriation, ägarlägenheter, förvärv och förvaltning
av hyresfastigheter, bostadsförmedling och annan
bostadsanvisning.
Många av de motioner som berör detta område
skulle jag vilja beteckna som gammal skåpmat. Så
sent som för en månad sedan debatterade vi här i
kammaren hyreslagens utformning och en moderat
motion om möjligheten att teckna individuella hy-
resavtal som gör det möjligt för hyresvärden att välja
sina hyresgäster. Utskottet har inte ändrat åsikt. Jag
yrkar därför avslag på reservationen.
Jag kan också konstatera att många av de frågor
som tas upp i motionerna är, eller har varit, föremål
för utredningar och att de nu bereds i Regeringskans-
liet. Främst gäller det hyreslagen och hyresförhand-
lingslagen, men det gäller också förvärv och förvalt-
ning av hyresfastigheter och expropriationslagen. Jag
har därför valt att litet grand beröra bostadsrätten. Det
finns motioner och reservationer från bl.a. Modera-
terna som berör bostadsrättens värde som pant. Mode-
raterna vill att en långivare som tar i anspråk en pant-
satt bostadsrätt bör få ovillkorlig rätt till inträde i
föreningen och till andrahandsuthyrning.
Riksdagen beslutade hösten 1995 om ändringar av
bostadsrättslagen som syftar till att stärka bostadsrät-
tens pantvärde. I riksdagens protokoll från
den 13 december 1995 kan man ta del av beslutets
innehåll. En juridisk person har tillagts en rätt att
under tre år utöva bostadsrätten utan att vara medlem
i föreningen, om den juridiska personen förvärvat
bostadsrätten vid exekutiv försäljning eller tvångsför-
säljning och då hade panträtt i bostadsrätten. Till
denna rätt är kopplad en rätt att upplåta den i bostads-
rätten ingående lägenheten i andra hand. Detta beslut
är en anpassning till de regler som gäller dödsboens
rätt att utöva bostadsrätt efter en avliden.
Utskottet har inte ändrat uppfattning när det gäller
att bostadslägenheter i första hand bör tillhandahållas
enskilda och familjer för att tillgodose ett behov av
permanentbostad och att det är en förutsättning för en
fungerande förening att medlemmarna verkligen bor i
sina lägenheter och deltar i föreningens angelägenhe-
ter.
I en kd-motion föreslås att bostadsrättshavaren
personligen skall svara för sin del av hela bostads-
rättsföreningens belåning. Syftet är naturligtvis att
bostadsrättshavaren skall kunna dra av räntekostna-
derna i sina inkomstdeklarationer. Jag vill påpeka att
det enligt nuvarande lagstiftning inte föreligger något
hinder för en bostadsrättsförening att ordna det så att
medlemmarna i stället för föreningen står som lånta-
gare. I den bostadspolitiska utredningen Bostadspoli-
tik 2000 föreslår man att bostadsrättens behandling i
skattelagstiftningen ses över. Så vi får säkert anled-
ning att återkomma till denna fråga.
Det finns ett par motioner som tar upp behovet av
ett centralt bostadsrättsregister och huvudmannaska-
pet för detta. Några motioner kräver att vi redan nu
skall göra en utvärdering av reglerna i bostadsrättsla-
gen.
Den nya lagen trädde i kraft så sent som den 1 ja-
nuari 1996, och utskottet anser inte att det är menings-
fullt att göra en utvärdering så snart efter ett ikraftträ-
dande. När det gäller kravet på ett centralt bostads-
rättsregister pågår redan ett utredningsarbete. Frågan
om huvudmannaskapet ingår i detta uppdrag.
Fru talman! Kravet på att ägarlägenheter skall in-
föras som ny upplåtelseform är tydligen en av de få
frågor som kan ena de borgerliga partierna. Jag kan
konstatera att samtliga står bakom reservation 13. Jag
och utskottsmajoriteten har inte heller i denna fråga
ändrat uppfattning. Det finns inget behov av ytterliga-
re upplåtelseformer.
Till sist vill jag beröra den del i betänkandet som
tar upp frågan om bostadsförmedling och annan bo-
stadsanvisning. Det finns en socialdemokratisk mo-
tion och ett par vänstermotioner som har intressanta
innehåll och förslag. Dels handlar det om samhällsin-
syn i privata förmedlingar, dels handlar det om möj-
ligheten för människor med olika bakgrund och in-
komster att hyra en bra bostad, även i ett attraktivt
läge.
Inrikesdepartementet har tagit initiativ till diskus-
sioner med bostadsmarknadens parter angående bo-
stadsförsörjningen. Den bostadspolitiska utredningen
berör också frågan om bostadsförsörjningen. Utred-
ningen menar att om inte kommunerna kan klara sitt
bostadssociala ansvar bör vi ge dem en lagstödd möj-
lighet till förmedlingsrätt för privata hyresbostäder,
men i nuläget finns det inte skäl för denna lagregle-
ring. Jag hoppas att vi får möjlighet att återkomma i
denna fråga när propositionen om den framtida bo-
stadspolitiken skall behandlas.
Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till utskottets
hemställan och avslag på samtliga motioner och re-
servationer.